Linjemontage till börsen: “Människorna är flaskhalsen“

– Vi är ett jättestarkt och bra varumärke inom elförsörjningsbranschen, men ute på universitet, högskolor, gymnasier, yrkeshögskolor så är vi ganska okända. Och ska vi fortsätta och bidra till energiomställningen och bygga elnätet i Sverige så behöver vi fler medarbetare, säger han och pekar ut kompetensbrist som den största risken för bolaget och branschen i stort.

– Det finns förstås konkurrenter också, men flaskhalsen är människorna. Hela branschen behöver fler anställda och kompetensförsörjningen är en utmaning. Ska vi klara energiomställningen i Sverige så måste vi tillsammans jobba med kompetensförsörjningen.

Linjemontages specialistkompetens är inom högspänning och att bygga kapacitet genom hela värdekedjan. Bolaget är huvudsakligen verksamt i Sverige och Norge men har även en filial i Kroatien och ett nyligen etablerat verksamhetscenter i Indien.

”Spelar ingen roll om det är sol, vind eller kärnkraft”

Enligt vd:n är bolaget verksamma på en marknad som växer både på kort sikt och lång sikt.

– Oavsett om man pratar elpriser eller att försörja datacenters så är det elnätet och människorna i elkraftsbranschen som är flaskhalsen och den möjliggörande faktorn, säger Anders Åkerberg och fortsätter:

– Alla ser att det finns en långsiktig efterfrågan. Det behövs både snabbt och akut nu för att bygga upp elnätet, men det behövs även på lång sikt om man tittar på planerna ända fram till 2050. Vi behöver bygga mer elnät, och det är en superviktig del av samhället.

Han lyfter även att utbyggnaden av elnätet inte är beroende av vilken typ av energimix ett land har och lyfter valutgången i Sverige som kan påverka Sveriges energimix framåt.

– Alla är överens om att det behövs mer el, till datacenters, till omställning i industrin och så vidare. Men det spelar ingen roll om det är sol, vind eller kärnkraft. Allt måste anslutas till elnätet och det är där vi har en marknadsledande position.

Vill dela ut 25 procent av vinsten

I bolagets finansiella mål framgår det att Linjemontage över tid avser dela ut 25 procent av nettovinsten efter skatt som årlig utdelning, med beaktande av bolagets finansiella ställning, investeringsbehov och allmänna ekonomiska förhållanden.

Är det inte rimligt att investera allt i verksamheten om ni är verksamma på en så viktig och växande marknad?

– Vi har en otroligt stark finansiell ställning och vi behöver inte något nytt kapital. Då är det rimligt att ägarna ska få ta del av resultatet kan vi tycka, säger vd:n.

I pressmeddelandet uppger Linjemontage att majoritetsägaren Kalpataru Sweden, ett helägt dotterbolag till Kalpataru Projects International har uttryckt en avsikt att kvarstå som en långsiktig huvudägare även efter noteringen.

Hur mycket säljer de största ägarna i noteringen?

– Det får vi nog återkomma till i prospektet. Jag är mycket glad att vi har fått med oss både Tredje AP-fonden och Unionen. Det är starka aktörer. Erkända, bra, starka ägare med lokal förankring. Så nu har vi både en global och en lokal förankring, så det känns väldigt bra – och vi välkomnar naturligtvis fler ägare i samband med noteringen.

Primärt fokus: Sverige och Norge

Huvudverksamheten är i Sverige och Norge men vd:n konstaterar att det finns tillväxt även i andra länder som bolaget “naturligtvis tittar på”.

– Men just nu primärt så är det Sverige och Norge där vi är starka och verksamma i dag och där vi har en kraftig tillväxt.

Ett annat av bolagets mål är att nå en omsättning på 5 miljarder kronor på medellång sikt. Helåret 25/26 hade Linjemontage en omsättning på drygt 3,2 miljarder kronor.

Vad är medellång sikt för er?

– Tre till fem år, någonting sånt.

Och det ska ske organiskt?

– Ja, de siffrorna är organiska. M&A kan naturligtvis vara intressant, men det måste verkligen passa. Så där får man vara lite försiktig så att man inte gör fel. Och det finns inga sådana förvärv som vi tittar på just nu inom kort.

Men ser ni möjlighet att konsolidera marknaden på något sätt?

– Det får vi nog återkomma till längre fram.