Martin Blomgren: Är Buffett-magin över?

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Så brukar det heta när förvaltare och rådgivare skryter om hur bra det har gått, samtidigt som de friskriver sig från framtida ansvar.

När det gäller världens mest kända investmentbolag Berkshire Hathaway och grundaren Warren Buffett finns det miljarder skäl att skryta, men också att varna för att historien inte kommer att upprepas. För med ett börsvärde på styvt 1 000 miljarder dollar som utgångsläge blir det nästan omöjligt att kopiera vad man har gjort sedan starten 1965.

En årlig avkastning på nästan 20 procent är svårslaget i sig och mätt som total avkastning över hela den här långa perioden handlar det om makalösa 6 miljoner procent. Det breda amerikanska indexet S&P 500 har under samma tid ökat med 10,5 procent årligen eller totalt 46 000 procent, utdelningar inkluderat. Skillnaden är en nästan övertydlig lektion i ränta-på-ränta-effekten.

Mäkta imponerande. Men historia. Och i år har aktien hamnat på efterkälken och tappat omkring 5 procent medan S&P 500 är upp med 11 procent i skrivande stund. Även på ett, tre och fem års sikt har index varit en bättre placering, pådrivet av de stora teknikaktiernas framfart medan Berkshire förlitar sig på en mer traditionell portfölj med onoterade försäkrings- och industribolag och en konsumenttung börsportfölj.

Första affärerna signerade

På det kan läggas en gigantisk kassa på nästan 400 miljarder dollar som hämmar avkastningen. Att Berkshire inte hänger med i heta börsperioder har vi dock sett förut och det är i sig inte någon oroskälla – om det inte vore för farhågan att någonting för alltid har gått förlorat. Nämligen den kombination av fingertoppskänsla, förtroendekapital och erfarenhetsbank som Warren Buffett och hans avlidne parhäst Charlie Munger stod för.

Sedan årsskiftet leds bolaget av den betydligt mindre karismatiska vd:n Greg Abel, vars meriter som företagsledare för dotterbolaget Berkshire Hathaway Energy är starka men samtidigt har han inte bevisat sig som kapitalallokerare eller investerare ännu. Det är kort sagt svårt att veta vart han kommer att ta Berkshire över tid eftersom det är få affärer hittills som bär hans signum.

Undantagen är ett mindre förvärv inom bostadssektorn nyligen, Taylor Morrison Home, samt en ytterligare ökad position i Alphabet på 10 miljarder dollar i samband med att de tar in pengar för att växla upp sina AI-investeringar. 

Varför ska Abel vara undantaget?

Man kan med rätta fråga sig varför Abel ska lyckas med det som merparten kapitalförvaltare misslyckas med: att över tid slå börsindex. Dessutom med den belastning som kommer med portföljstorlek och med en jättekassa som största position.

Sett till den noterade portföljen av amerikanska aktier som Abel har tagit över är det långvariga innehav som Apple, American Express, Bank of America och Coca-Cola som dominerar men på väg uppåt i listan är Alphabet, som man först klev in i under 2025. Parallellt har innehaven i Visa och Mastercard sålts under första kvartalet och positionen i oljebolaget Chevron har skalats ned rejält.

Nettosålt aktier i över tre år

Det återstår att se om det här är att betrakta som mindre portföljjusteringar eller om det är ett tidigt tecken på ett skifte mot en mer AI- och teknikvänlig inställning från Abels sida. Oavsett så är det värt att ha i bakhuvudet att Berkshire har varit nettosäljare av noterade aktier under 14 raka kvartal och Greg Abel tycks dela Buffetts skepsis mot nuvarande värderingar på börsen, vilket talar emot stora och snabba affärer i nuvarande börsklimat.

En annan aspekt av vd-bytet är att de årliga stämmorna i Omaha och investerarbreven kommer att bli en tristare historia. Det är tveksamt om den sektliknande lojalitet och tillit som många aktieägare har visat Buffett och Munger per automatik går i arv till Greg Abel.

Att döma av statistiken bland svenska sparare så falnar åtminstone intresset för aktien tydligt. En flerårig uppåtgående kurva över antal ägare i den mer humant prissatta B-aktien hos Avanza nådde en topp kring 24 500 strax före årsskiftet, för att nu ha trillat ned under 23 000.

Kan behövas en ny kris

Det kan mycket väl vara så att det behövs en ny kris i ekonomin eller en rejäl börssättning, där Berkshire kan fyndköpa för kassan, för att aktien ska bli attraktiv igen. Problemet med det scenariot är att även om Berkshire slår index i en börsnedgång så kan avkastningen bli högst medioker i absoluta tal under ganska lång tid för den som köper redan nu.

Rådet blir att följa Berkshire och Greg Abel från sidlinjen och att börja fundera på ett köp först när börsen på allvar skälver under våra fötter igen.