Martin Blomgren: Köpläge i pressat Netflix

Den som bottenfiskade i Netflix när bolaget senast var ordentligt ifrågasatt på börsen, för knappt fyra år sedan, fick en riktig ädelfisk på kroken. Oron för att tillväxten skulle bromsa in, att marginalerna skulle packa ihop eller att andra innehållsägare skulle konkurrera ut Netflix kom helt på skam.

Istället var det konkurrenter med snårigare bolagsstrukturer, linjär-tv och dyra sporträttigheter som hamnade under press. Netflix tystade tvivlet med fler abonnenter, höjda priser och ett stigande kassaflöde.

Börsen jublade och aktien som hade bottnat strax under 20 dollar 2022 passerade 130 dollar i somras.

Kriget om streamingkunderna var vunnet. Aktieägarna var glada. Sedan kom nästa krig.

Den här gången var Netflix självt med och utlöste det med sitt jättebud i december på Warner Bros Discovery (WBD) – där bland annat starka tillgångar som Harry Potter, Game of Thrones och streamingplattformen HBO finns.

Budet är ett strategiskifte inte bara i ljuset av att Netflix främst har växt av egen kraft utan också för att WBD är stora på biografmarknaden, vilket har skapat oro i Hollywood för en mer enkelspårig och nedbantad bransch.

Paramount vill in i matchen

Den betydligt mindre konkurrenten Paramount har, med Oraclegrundaren Larry Ellisons stora plånbok som uppbackning, försökt att bjuda emot Netflix och fick häromdagen en veckas respit för att komma med ett nytt bud, eller lägga ned sina ambitioner.

Det mesta talar ändå för att det blir Netflix som går vinnande ur striden med sitt kontanterbjudande, även om konkurrensmyndigheterna och WBD:s aktieägare först måste godkänna affären. En del av dealen är att WBD:s linjär-tv-nätverk, som CNN och Discovery, ska separeras i ett eget bolag och inte följa med i köpet.

Totalt värderar Netflix bud WBD till 83 miljarder dollar (enterprise value), varav knappt 11 miljarder består av skuld i uppköpsobjektet. Netflix plan är att chippa in 20 miljarder dollar kontant och sedan finansiera resterande 52 miljarder av börsvärdet med nya lån.

Tanken är att den urstarka rättighetskatalogen och de produktionsmuskler som ett sammanslaget bolag skulle få kommer att locka nya abonnenter och samtidigt säkra upp lojaliteten bland de befintliga. Man ser också kostnadssynergier på närmare 3 miljarder dollar per år realiseras inom en treårsperiod och en positiv effekt på vinsten per aktie från år två.

Det är utfästelser som inte har lugnat aktieägarna. Kursen har fallit med över 40 procent från toppen och frågan är om det är läge för ett bottenfiske igen.

När vi för ett knappt år sedan analyserade Netflix landade vi i en avvakta-rekommendation, baserat på att en hög värdering skulle straffa minsta bakslag och att det som svensk placerare även fanns en påtaglig risk för fortsatt dollarfall. Båda riskerna har kickat in, även om vi inte såg framför oss att bakslaget skulle bestå av ett jättebud.

Nu är värderingen betydligt lägre. Med fler abonnenter och nyare grepp som livesport, videopoddar och en snabb tillväxt för annonsaffären har Netflix guidat för 12–14 procents tillväxt i år och en rörelsemarginal som lyfter ytterligare, från 29,5 i fjol till 31,5 procent.

Analytikerkåren har tagit bolaget på orden och infrias guidningen så värderas aktien till ett p/e-tal på 24 i år som faller till 20 nästa år. Inte farligt med tanke på interna målsättningar om att dubbla intäkterna och trippla rörelsevinsten till 2030.

WBD-affären skulle dock få dagens blygsamma nettoskuld att dra iväg, aktieåterköpen att pausas och marginalen att vattnas ur en del. Stora företagsgiftermål riskerar också att kosta oväntat mycket tid och pengar innan bitarna faller på plats.

Å andra sidan skulle ett samgående cementera Netflix som den globala långsiktiga streamingkungen, med chans att skruva upp priserna och få ännu bättre hävstång på innehållsinvesteringar i många, många år framöver. Att härda ut en svacka på två år innan affären ger bidrag till vinsten per aktie kräver heller inte något enormt tålamod.

AI-oron kan vara missriktad

Att aktien har tappat mark i år kan troligen också kopplas till den AI-oro som har tryckt ned många teknikbolag med en abonnemangsmodell, men här kan man tycka att aktiemarknaden borde göra större skillnad på utsatta mjukvarubolag och på en innehållsskapare som Netflix som rimligen kan sänka sina kostnader och förfina sin tjänst med AI-tekniken.

Slutsatsen blir att det, riskerna till trots, börjar lukta köpläge i Netflix. Slukar man Warner Bros så lockar den långsiktiga resan och positionen. Och går affären i stöpet så kan man som svensk placerare köpa ”gamla” Netflix till både värderings- och dollarrabatt nu.