Martina Stenström: Därför bevakar vi den akademiska friheten
Från USA till Sverige utmanas oberoende forskning och fria universitet. I ett nytt segment bevakar EFN Vetenskap hoten mot den akademiska friheten.
De intellektuella är ofta de första att misstänkliggöras när demokratier krackelerar. Donald Trump har under våren attackerat det som gjort Amerika ”great”, kunskap och starka institutioner, och banat väg för en rädslans kultur. Den som är rädd är sällan ”great”.
Attackerna på Harvard visar det skräckvälde som Donald Trump är på väg att skapa.
Det är ingen slump att det är USA:s rikaste och kanske mest framgångsrika lärosäte, med 161 Nobelpristagare, som har hamnat under bilan. Ivy Leagues kronjuvel har vägrat anpassa sig och är sinnebilden av den elit som Donald Trump föraktar.
Forskare är människor och människor är rationella. Det är för kostsamt att driva rättsprocesser och osäkert att riskera anslagen. Forskare har redan flaggat för att de undviker vissa ämnen till förmån för andra, mer säkra. Om Donald Trump lyckas desarmera Harvard kommer det vara svårt för alla som följer i hackordningen att stå emot.
Det som händer där kan hända även här. Svenska lärosäten är myndigheter, steget till att underordnas politiska krav är inte så långt som vi tror. S och SD krokade häromveckan arm för att stoppa ett förslag om att utreda huruvida staten ska separeras från universiteten. Partierna vill skydda mot vad de uppfattar vara fel politik och missar att de krattar manegen för just det som de vill motverka.
Forskning är dyrt. Hur forskningen finansieras och organiseras är avgörande för hur den kan bedrivas. Det är mot den här bakgrunden som vi startar ett nytt stående segment i Finansmagasinet: en bevakning av den akademiska friheten. Vi kommer att följa hur kunskapsinstitutioner pressas av politiska, ekonomiska och ideologiska intressen – och vad det får för konsekvenser.
I det här numret tittar Johan Pehrson på den kunskapsflykt som är att vänta från USA. Kommer Europa, och Sverige, att kunna härbärgera de talanger som lämnar?
Statsvetaren Shirin Öhman Ahlbäck varnar i ett samtal med Anna Hellers för det svaga skydd som den akademiska friheten har i Sverige.
Forskning som ställs under politiska och ideologiska krav samt hotas av repressalier är inte fri.
I Jonathan Lundqvist text framkommer att även Donald Trumps vänner börjat vända sig emot honom. Att möta (påstådd) censur med mer censur är en vansinnig tankevurpa.
Ett olösligt problem med forskning är att vi på förhand inte vet vilken som kommer att bli samhällsnyttig. Vad som går förlorat när projekt läggs ner, eller aldrig påbörjas, är omöjligt att förutspå. Men mindre fri forskning borgar inte för en ”great” framtid.