Militära upprustningen får fastighetspriserna att stiga

Handelsbankens fastighetsrapport som publicerades i förra veckan indikerar att tiderna ljusnar. Byggsektorn stärks, hushållens ekonomi stabiliseras och bostadspriserna förväntas stiga med 6 procent under 2026. Genomgående lyfts i analysen att det är den stora upprustningen av totalförsvaret som agerar draglok med byggande av skyddsrum, hamnar och utbildningsanläggningar. Speciellt regional tillväxt gynnas – den stora efterfrågan på militära installationer håller bland annat byggmarknaden under armarna under dess kräftgång.

– Det är ju någonting som bidrar till hela konjunkturuppgången, så på det viset gynnar det fastighetsbolagen också, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Hon framhåller att de positiva indirekta följdeffekterna är betydande.

– Hamnar till exempel och infrastruktur generellt, det är ganska mycket pengar här, säger hon.

Diös vd: "Kommer ha stor påverkan på Östersunds tillväxt"

David Carlsson är vd och koncernchef för det börsnoterade fastighetsbolaget Diös som har huvuddelen av sitt ägande mellan Borlänge och Luleå. Enligt Handelsbankens rapport, till skillnad mot tidigare prognoser, kommer fastighetsaktierna generellt att stiga i värde under 2026. Men han understryker att det är den långsiktiga tillväxten som påverkar fastighetspriser och efterfrågan på lokaler över tid. Sådant som universitetsnärvaro, diversifierad arbetsmarknad och en balanserad tillväxt brukar nämnas. Samtidigt präglas de flesta militära satsningar av just långsiktighet. För I 21 i Östersund, som inkluderar Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, är tillväxten betydande.

– I Östersund har jag hört att det handlar om att skala upp från dagens 150 anställda i Försvarsmakten till 850 år 2030. Dessutom blir det långt fler värnpliktiga än i dag. Att regementet återupprättas, med familjer som flyttar dit som en konsekvens av etableringen, kommer att ha en stor påverkan på Östersunds tillväxt, säger David Carlsson.

Vad gäller uthyrning av lokaler för militärt bruk är Fortifikationsverket av central betydelse – en statlig myndighet som verkar i bråda tider med ansvar för fastigheter kopplade till Försvarsmakten.

– De växer ju väldigt fort i antal anställda för att hinna göra det som ska göras, och det är förstås utmanande. Vi försöker ha en dialog med Fortifikationsverket så att vi kan stötta om vi äger fastigheter som de kan vara intresserade av. Om de vill köpa eller om vi kan hjälpa till med investeringar på något sätt.

"Väldigt många miljarder"

Magnus Önnestig, chef för Fortifikationsverkets ledningsstab, intar helikopterperspektivet. Processer liknande den i Östersund pågår i till exempel Falun och Kristinehamn, medan man har kommit betydligt längre på Gotland.

– Där togs ett försvarsbeslut tidigare så där kom vi också i gång tidigare. Så på Gotland har vi byggt kaserner, matsalar, förrådsutrymmen och så vidare.

Hur mycket pengar det handlar om är oklart. En värld i förändringens och osäkerhetens tid gör alla prognoser skakiga.

– Det är ju inte så att omvärldsläget har blivit bättre. Men vi talar om ett par miljarder, mer specifikt än så kan jag inte vara, per nytt regemente.

Och över hela processen surrar Natomedlemskapet. Respektive land har åtagit sig att satsa 3,5 procent av bnp. För Fortifikationsverkets del leder allt sammantaget till en rekordhög investeringsnivå redan i dagsläget, och den snabba expansionen kommer att fortlöpa.

– Exakt hur mycket pengar vi talar om på helheten det vet jag inte men det är ju självklart väldigt många miljarder, säger Magnus Önnestig.

Östersund extra viktigt för Nato

Vid I 21 utbildades 100 värnpliktiga 2022. I dag är siffran 325, planen för 2026 är 400 rekryter och satsningen fortsätter in i en oviss framtid.

– Det innebär ju också att vi har ett ökat behov av boende för de värnpliktiga, med det följer också att vi har ökat behov av lokaler för vår anställda personal att kunna jobba i, säger Camilla Sjöhlén, överstelöjtnant, stabschef för I 21 och ställföreträdande regementschef.

Östersunds geografiska läge är av stor betydelse för den svenska Försvarsmakten, men även för andra länders militär. Enligt avtal med de övriga Natoländerna ska orten fungera som en hubb om Nato måste undsätta sin östra front främst i form av de baltiska eller skandinaviska länderna.

– Fler delar är involverade som regionen, kommunerna och totalförsvaret som helhet. Det är mycket som måste samköras, säger Camilla Sjöhlén och tillägger:

– Men vi kan inte vila på hanen och vänta för länge. Man måste också komma ihåg att det är bråttom ur perspektivet som jag bäst känner till, tillväxten för Försvarsmakten. Vi behöver helt enkelt fler byggnader.

Saabs jättesatsning i Lund

När EFN frågar nyckelpersoner med koppling till fastighetsbranschen på orter som inte direkt påverkas av sådant som nya regementen och flera värnpliktiga står det ändå klart att krigsförberedelserna ingjuter hopp, ett ekonomiskt sådant. Fredrik Dackheden, partner på finans och fastighetsbolaget Catella Malmö, lyfter fram två faktum som talar till regionens fördel i allmänhet och Lunds och Malmös i synnerhet. Dels är den skånska vakanssituationen inte lika anfrätt av spekulationsbyggen som fallet är i andra delar av landet, dels gynnas man av det danska försvarets upprustning och Saabs stora investeringar i Lund.

– Tittar man på vakanssituationen på logistiksidan generellt har man haft en hel del spekulationsbyggen, i Jönköpingsregionen, Mälardalen och Enköping till exempel. Den typen av byggen har vi ju inte sett alls i samma utsträckning i Skåne.

Saabs expansion i Lund manifesteras genom en byggnation av 25 000 kvadratmeter lokalyta. Här ska bland annat Kockums verksamheter inom yt-och undervattenssystem samt forskning och utveckling samlokaliseras. Jättesatsningen sker i nära symbios med universitetsvärlden.

– När teknikutvecklingen går så fort i Ukraina med utveckling av drönare vill du ha en pool av högutbildade människor att kunna ta av. Det är klart att det finns en anledning till att man satsar så stort i Lund, säger Fredrik Dackheden och nämner sedan att det dessutom finns flera andra tunga skånska spelare inom rustningsindustrin.

Mildef i Helsingborg är ett exempel. Företaget har specialiserat sig på teknik som ligger i tiden – robusta it-lösningar för militärt ändamål, myndighetsfunktioner och kritisk infrastruktur. På andra sidan sundet pågår en febril upprustning. När danskarna förbereder sig för värsta tänkbara säkerhetsscenario gör man det enligt de flesta bedömare med större frenesi än svenskarna.

– Köpenhamn är dragloket här, det ser vi i Skåne och Öresundsregionen, säger Fredrik Dackheden.

Men vid dagens slut, med eller utan ett till synes ständigt försämrat säkerhetsläge, är det ändå i mångt och mycket samma mekanismer som påverkar fastighetsmarknaden som under fredligare decennier.

Fastighetschefen om Göteborg: "Kommer läka"

Johanna Hult Rentsch, vd för fastighetsbolaget Platzer, tycker att vakansgraden på runt 13 procent i Göteborg känns hög.

– Vi har ju liksom vant oss vid att ligga på 3 till 4 procent.

Speciellt skaver det faktum att området kring Centralstationen har hela stadens högsta vakansgrad. Skälet stavas Västlänken – järnvägstunnelprojektet som ska frälsa den knepiga infrastrukturen i Göteborg.

– Nu står jag i Lilla Bommen. Jag har Operan här på andra sidan och jag har Centralstationen precis bakom mig och Nordstan. Det är ju ett fantastiskt läge. Det här kommer ju läka så fort vi får bort byggbodarna.

Mattias Sandin, företagsrådgivare på Handelsbanken i Uppsala, tror också på ljusare tider. Redan märks tecken på att det går åt rätt håll. Köpare och säljare har börjat hitta tillbaka till varandra.

– Problemet har varit att de som köper ofta har haft bra kapital och därmed sett en möjlighet att få lite bättre pris. Men de som säljer har oftast inte varit tvingade att sälja, så de har låtit bli, säger han.