Miljardärernas jakt på evig ungdom

Den 29 maj når eventet Vitalist Bay sitt slut i San Francisco.

Enligt programbeskrivningen världens största event inom longevity – på svenska även kallat långlevnad. Under åtta veckor deltar över 200 talare och representanter från bioteknikföretag, universitet och investerare.

En vipbiljett för drygt 20 000 kronor ger köfri tillgång till föreläsningar, yoga och isbad. I priset ingår även att få mineraldensiteten i skelettet uppmätt och en blodanalys med över 100 mätvärden och tillhörande medicinsk konsultation.

Den röda tråden: en fajt mot åldrandet och för ett så långt liv som möjligt.

Filosofen som vill trotsa döden

En av de medverkande i San Francisco är Patrick Linden, 56. Filosof med ett tioårigt förflutet vid New York University och författare av boken Mot döden – en radikalt livsbejakande filosofi, som utkom på svenska i fjol och uppmanar till att vi i stället för att acceptera och förlika oss med döden som faktum bör göra uppror och utmana vår syn på den som harmlös och naturlig.

– När folk tänker på döden handlar det ofta om att omfamna den. Men döden och åldrandet är inget att omfamna alls. Jag nöjer mig inte med att leva till 80 och menar att alla vi människor har mycket att leva för. Jag vill att vi ska kunna leva så länge som är möjligt, säger Patrick Linden.

Han beskriver sin syn på livet – och döden – som liberal, men motsätter sig bilden av att den skulle vara helt knuten till samtiden.

– Ur ett liberalt perspektiv är inte livet fullständigt utstakat på en ganska smal väg. Det är lite mer frihetligt, utforskande och öppet än tidigare. Då får vi också mer ångest än tidigare, det är självklart, men det är ju en del av värdepaketet. Det som gör det speciellt plågsamt att dö nu är att man vet att man har så mycket mer potential och att livet har så mycket mer att ge.

Att det är en ambition som har oddsen emot sig gör han sig inga illusioner om.

– Det kanske kommer ett tillfälle där du måste ge upp men du måste inte tycka att det är bra och acceptera det. Jag är ju inte naiv och tror att vi kan avskaffa döden helt och hållet. Det skulle vara väldigt farligt att inte kunna dö.

Han ser ett växande fokus på förebyggande medicin och hälsa som att utvecklingen rör sig i den riktning han förespråkar.

– Varje land borde investera 1 procent av BNP på forskning för att stoppa åldrande. Åldrandet är ett problem för alla människor, med alla sjukdomar och allt lidande det medför. Vi spenderar ju i princip ingenting på sådan forskning. Om man tänker sig att vi hade börjat skydda folk mot åldrande på 1980-talet hade vi haft en friskare äldre befolkning som inte alls hade haft samma problem som i dag.

Att leva längre – till varje pris?

En studie av forskare vid London Business School, Oxford och Harvard talar för att den samhällsekonomiska vinningen i att förlänga våra liv är betydande. Den drar slutsatsen att en medellivslängd som förlängs med ett år och ger fler arbetstimmar, större konsumtion och högre pensionsålder i kombination med förbättrad vård skulle bidra med tusentals miljarder dollar till världsekonomin.

Huruvida ett sådant mål redan är på väg att uppnås kommer tiden att utvisa. Att växande summor redan är i omlopp står klart med all tydlighet. I Kalifornien är en växande hälsotrend att betala närmare 400 000 kronor per år för att vid sex tillfällen förse kroppen med ny blodplasma.

I Sverige har företagsledaren Roger Holtback, 80, med ett förflutet som bland annat vd för Volvo Personvagnar och Bure, investerat i bioteknikföretaget Cellcolabs och genomgått en stamcellsbehandling.

– Jag ville prova det jag själv investerat i. Nu tycker jag att jag känner mig mentalt mycket piggare. Kanske bromsar det åldrandet. Fysiskt är skillnaden mindre – än så länge, sade han i en intervju med EFN tidigare i april.

Med andra regelverk än i bland annat Europa och USA lockar kliniker i bland annat Argentina, Mexiko och Turkiet kunder från hela världen som betalar tiotusentals till hundratusentals kronor för stamcellsterapi. På ön Roatán vid Honduras karibiska kust har ett libertarianskt samhällsprojekt med ekonomisk backning från bland andra investeraren Peter Thiel och Open AI-grundaren Sam Altman kommit att bli ett centrum för avreglerad biohacking och forskning inom longevity, bland annat i form av genterapi som enligt försök på möss har livsförlängande potential.

Biohackaren som vill bli 18 igen

Innanför en modernistisk villafasad i betong, glas och stål i Los Angeles bor mannen som ägnat sig åt allt detta och mer därtill på regelbunden, minutiöst schemalagd basis.

Här är antalet moment i morgonrutinen så många att de testar gränserna för vad som får plats i ett inlägg på Linkedin. Listan börjar bockas av vid uppstigning kl. 05.00 med en snabbmätning av bland annat kroppstemperatur, fettprocent och artärernas funktion. 25 minuter senare har Bryan Johnson genomfört sin morgonmeditation, ljusterapi och serumbehandling av hårbottnen innan det är dags för näringsintag: kollagenpulver, kreatinpulver, prebiotikapulver och inulin samt en skopa av hans egenframtagna kombination av kosttillskott för optimal hälsa åker ner i shakern.

Efter ett träningspass på 60–90 minuter, följt av frukost, en fjärdedel av det 40-tal kosttillskott som kartlagts av följare i en tråd på Reddit (listan varierar och är under ständig förändring), hudvård, promenad, knappt två timmars fokuserad arbetstid och en växtbaserad måltid har klockan hunnit bli 09.30 och dagen kan börja.

Netflixdokumentären Dö inte: mannen som vill leva för evigt gjorde i början av året en global publik bekant med den extrema änden av åtgärdsspektrumet för att förlänga sin tid på planeten. Sedan Bryan Johnson fick in omkring 5,5 miljarder kronor på kontot vid sin exit från betaltjänstbolaget Braintree 2013 har han blivit det allt slätare och mindre solkyssta ansiktet utåt för den mest ambitiösa jakten på evigt liv. I passet är Bryan Johnson 47 år gammal, i biologisk mening är han enligt egen utsago 42. Med hjälp av bland annat kommande framsteg inom AI-teknik tror han sig på sikt kunna ta sin kropp hela vägen tillbaka till en målålder på 18 år.

År 2023 skrev Bryan Johnson att han efter en resa till Bahamas hade fått tag på ”ung svensk benmärg”. För injektionerna stod Cellcolabs, med huvudkontor i Solna, som enligt Breakit vid tidpunkten betalade 2 000 kronor för stamcellsdonationer från 18–28-åriga studenter.

Till de mest uppmärksammade behandlingar som Bryan Johnson spenderat en del av sin årliga hälsobudget på cirka 20 miljoner kronor på hör transfusion av blod från sin tonåriga son, experimentell genterapi och en botoxbehandling av den mest intima delen av kroppen.

För Bryan Johnson är åldersresan mer än en allomspännande livsstil. Han ser Don’t Die som en religion i vardande, med potential att bli ”den mest inflytelserika ideologin i världen” under de kommande två åren. I en intervju med Financial Times beskriver han jakten på att kunna leva för evigt som en utmaning av hela samhällssystemet.

Det råder ingen brist på belackare.

– Jag förstår deras utgångspunkt. De är nästan som tidigare versioner av mig själv, säger Bryan Johnson och beskriver den persona följarna får se som nödvändig för att nå ut.

– Folk vill se memes. De vill se lustigheter. Så vi har i princip skapat performancekonst för att visa upp filosofin via memekulturen i sociala medier.

Vad Bryan Johnson i Financial Times kallar en ”decentraliserad, upplyftande religion” beskrivs av kritiker som en verksamhet på ostadig bevisgrund med hål i plånboken som tydligaste effekt av de produktköp följarna uppmuntras till på Bryan Johnsons e-handelsplattform.

Politisk uppbackning i USA

Sedan den 13 februari 2025 ser den amerikanska långlevnadsrörelsen ut att ha fått en representant för delar av sin agenda på insidan av det system Bryan Johnson säger sig vilja förändra i grunden. Den före detta demokraten Robert F Kennedy Jr svors in som Donald Trumps hälsominister efter att ha gått från oberoende presidentkandidat till del av Trumpkampanjen under 2024.

Tre dagar efter Donald Trumps valseger twittrade Bryan Johnson ut en bild på sig själv tillsammans med Robert F Kennedy Jr och akronymen MAHA – Make America Healthy Again.

En folkrörelse som av tidskriften The New Yorker beskrivits som hemvist för bland annat anhängare av ”konspiritualism” – ett begrepp för att beskriva en samhällssyn präglad av new age-andlighet och konspirationstänkande som myntades av sociologerna Charlotte Ward och David Voas 2011.

På den konservativt inriktade nyhetsplattformen The Free Press har rörelsen ägnats stor uppmärksamhet och kallats ”den oväntade koalitionen av dietister, svampshamaner och mammor” som med sin aktivism lagt grund för en ny, amerikansk folkhälsopolitik.

Under MAHA-paraplyet ryms utöver delar av longevityrörelsen allt från förespråkare av ekologiska livsmedel, förbud mot tillsatser i mat och en holistisk livsstil till uttalade vaccinmotståndare och uppfattningar om hälsa, patologi och sjukvård som i många fall antingen är omtvistade eller motbevisas av medicinsk forskning och får det vetenskapliga samfundet att trycka på larmknappen.

”Den amerikanska läkemedelsmyndighetens krig mot folkhälsan är på väg att ta slut … om du arbetar för läkemedelsmyndigheten och är en del av detta korrupta system har jag två budskap till dig: Ett, bevara dina dokument och två, packa dina väskor”, skrev Robert F Kennedy Jr på plattformen X i oktober i fjol.

Robert F Kennedy Jr:s lista med exempel på vad han i samma inlägg ansåg undanhållas från allmänheten inkluderade psykedeliska substanser och rå, opastöriserad mjölk, och därutöver alternativa läkemedel för behandling av bland annat covid-19 och cancer som i tidigare studier underkänts och bedömts kunna vara direkt hälsofarliga.

För longevityfältets del är det dock inte bara Robert F Kennedy Jr som välkomnas med sina besked om att bland annat avreglera försök och behandlingar med stamceller. Till vice hälsominister har James O’Neill nominerats. Han är medgrundare och före detta chef vid Sens Research Foundation, som finansierar forskning för att reversera åldrande och uttalad kritiker av regleringar han anser stå i vägen för medicinsk innovation på området.

Läkemedelsmyndigheten FDA, där omkring hälften av toppskiktet tvingats bort sedan Robert F Kennedy Jrtillträdde, leds nu av Johns Hopkins-kirurgen Marty Makary, som välkomnas av bland andra Harvardforskaren och biologen David Sinclair – en förgrundsfigur inom det område Wall Street Journal nu beskriver ha gått från periferi till mainstream.

Kritik från forskarvärlden

Patrick Lindens vardag är fri från så väl listor över kosttillskott som stamcellsbehandlingar.

– Där får jag göra dig besviken, svarar han på frågan om vilka åtgärder han själv vidtar för att fördröja sitt åldrande.

Under en period diskuterade han med en vän om att konsumera de kosttillskott som Harvardforskaren och biologen David Sinclair rekommenderar och själv tar.

– Sedan när man tittade närmare på det så var jag inte övertygad om resultaten, och det skulle ha varit dyrt också. Som jag ser det finns det i dag inget tillskott som man måste ta för att förlänga livet. Jag tar inget speciellt. Är ganska noggrann med riktig mat, inga halvfabrikat. Äter inte så mycket dumheter, inte så mycket socker. Spelar mycket tennis. Försöker att inte väga för mycket.

Med hans egna sammanfattande ord ”en sund livsstil utan att vara fundamentalistisk” för att förbli i så god form som möjligt i väntan och förhoppning om att vetenskapliga framsteg ska kunna göra skillnad.

Mycket mer än så vet vi i dag heller inte med säkerhet gör verklig, långsiktig skillnad enligt Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet, som i sin forskning kartlägger biologiskt åldrande på gruppnivå.

– Att den första 200-åringen redan är född, det tror jag inte på.

– Vi är liksom inte där än. Vi kan inte säga att gör vi bara den här studien så hittar vi pillret som löser allt. Bara inom det här forskningsfältet kan vi inte ens komma överens om hur vi ska definiera åldrande.

Regenerativ medicin – framtidens vård?

Vad Sara Hägg däremot hoppas åstadkomma är att med hjälp av samband för biomarkörer inom befolkningen öka förståelsen för hur sjukdomsproblematik uppstår och göra vården bättre på att identifiera och förebygga hälsorisker.

Via mätning av proteiner i blodprov kan i dag åldersmätningar för olika delar av kroppen genomföras och etablera om enskilda individer löper större risk att drabbas av sjukdomar med koppling till exempelvis hjärna, njurar eller lever.

– Det man vill göra är att koppla ihop sådana här mätningar och se hur exempelvis specifika läkemedel påverkar biomarkörer för åldrande och varför man får en viss sjukdom. Med fler studier skulle vi kunna se ett större samband i det här och ta ett större grepp än att vården tar emot en person som blivit sjuk och sedan säger ”okej, nu är du färdigbehandlad”. Väldigt många av de saker man drabbas av som äldre är relaterade. Det är inte alls slumpmässigt i vilken ordning man får en viss sjukdom.

Forskare som David Sinclair har bidragit till att ta intresset för optimerad hälsa och livslängd till nya höjder. Sara Hägg upplever att han rör sig i ett gränsland mellan vetenskap och entreprenörskap.

– Han har producerat jättemycket bra vetenskapliga artiklar men startar samtidigt bolag och får det att låta som att vi redan löst åldrandets gåta. Var fick han det ifrån? Då har man solkat ned sin trovärdighet.

Sara Hägg beskriver longevityfältet och den traditionella forskningen som olika världar med olika målsättningar, där högtflygande projekt kan få negativa konsekvenser för grundforskningen.

– Att leva till 150 är nog svårare att lösa än de kanske tror. Som forskare är man rädd att det blir en backlash när man pumpar in massor med pengar och det sedan inte hänt något efter 10–15 år. För 20–30 år sedan ansågs åldrandeforskning i princip vara en pseudovetenskap. Nu är det en ansedd vetenskap och vi vill ju att det ska fortsätta vara så.