Miljarder går till Natos försvar – men allt måste göras smartare

När Natos utrikesministrar just nu möts i Helsingborg står utmaningar som fortsatt stöd till Ukraina och att undvika ökade klyftor mellan USA och övriga Nato-länder högst på agendan.

Men frågan om försvarsindustrin är enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) nästan lika viktig.

– När det nu frigörs mycket kapital till investeringar i försvarsindustrin, är det viktigt att det verkligen omvandlas till militära förmågor. Och det är inte en självklarhet, säger hon till EFN.

Nato-konferensen i Helsingborg är ett förberedande möte inför Natos toppmöte i juli i Turkiet, där alliansens stats- och regeringschefer ska delta.

– Där kommer det fokuseras mycket på den här frågan. Det visar hur viktig den är, säger Malmer Stenergard.

Experter EFN pratat med menar att den europeiska försvarsindustrin i dag är för splittrad och saknar gemensamma standarder, vad säger du om det?

– Det är inte huvudfrågan här i Helsingborg, men jag tror att vi måste bli mer hands on med just de sakerna. Att ta fram standarder i Europa är viktigt för att kunna öka vår produktionstakt och hålla priserna nere, säger Maria Malmer Stenergard.

– Ta bara en sådan sak som bristen på antiballistiskt luftförsvar, att det kan vara en sådan enorm brist på det att man i princip tömt lagren under kriget i Mellanöstern. Det är en svaghet för alliansen, och något vi snabbt måste bli bättre på.

Protektionism oroar

Men för att det ska bli verklighet, krävs det inte då även att Nato-länderna investerar mindre i sin egen, nationella försvarsindustri?

– Sverige är ett frihandelsvänligt land med en försvarsindustri som gör produkter "made with Sweden". För vår del finns en medvetenhet om att många av våra produkter görs med komponenter från andra länder, och vår industri har investerat i andra länder som USA och Storbritannien, säger Maria Malmer Stenergard.

– Men det är många länder som går i en mer protektionistisk riktning, där man vill visa sina väljare att deras skattepengar går tillbaka till den egna industrin och skapar nya jobb. Och det är ju bra om även vi kan skapa jobb i Sverige, men vi måste fortfarande se till att vi får den bästa produkten till det bästa priset. Och då är konkurrens som regel en bra utgångspunkt.

Från USA:s sida har det alltid varit viktigt att övriga Nato-länder köper försvarsmateriel från dem, ser du en konflikt här när allt mer ska tillverkas i Europa?

– Det finns lite olika röster om hur man ska se på det där, om vi bara ska investera inom EU eller om vi även ska kunna investera hos alla allierade? Sverige gör ju redan det, säger Maria Malmer Stenergard.

Procentmålen trubbiga

Ungefär samtidigt som utrikesministern svarade på EFN:s frågor i Helsingborg genomförde statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff tillsammans med Natos generalsekreterare Mark Rutte på Myndigheten för civilt försvars anläggning i Revinge utanför Lund. EFN ställde en fråga om europeisk samordning även till statsministern

Aktörer som EFN har pratat med inom försvarsindustrin efterlyser en större samordning inom Nato. Man tycker att det finns en risk att nationerna fokuserar på att uppfylla procentmålen och att det inte blir den samordning det borde, hur ser du på det?

– Procentmålen är ju bara ett sätt att mäta egentligen. Visst är det grovkornigt, men det är inte så många andra sätt som är rimligt jämförbara, säger Ulf Kristersson.

– Men det är ju förmågemålen som alla ska leva upp till och då är det ju mycket mer synkroniserat. Det är inte en huggsexa där alla gör allting, även om en del basfunktioner måste finnas överallt i alla Natoländer.

– Sedan är det en gammal tradition att det här är väldigt nationella beslut. Och då kan det ibland vara svårt att ha den nödvändiga samordningen. Nu tycker jag vi märker mer och mer att försvarsindustrierna går över gränserna. Vi ser att våra svenska försvarsföretag samarbetar nära med andra europeiska försvarsföretag. Så jag tycker att samordningen generellt sett börjar bli bättre, men mycket återstår.

Även Natos generalsekreterare Mark Rutte berörde frågan om hur man så effektivt som möjligt rustar upp i Europa. Ett av budskapen var att det fortsätter att komma in ”enorma summor” pengar och att det i sin tur innebär en ”enorm möjlighet” för försvarsindustrin.

– Nu måste vi se till att Sverige och alla andra Nato-allierade inte köper samma saker till ett högre pris. De måste köpa mer till åtminstone samma pris eller lägre. Och det innebär fler produktionslinjer och större produktionskapacitet. Den goda nyheten är att de flesta företag inom försvarsindustrin och finanssektorn förstår detta.