Miljonmaskinen ”Black hawk” stärker Sveriges flygcentrum

I ett nybyggt hus på Helikopterflottiljen på Malmen utanför Linköping står den, en splitter ny simulator där man kan träna flygning av nya Helikopter 16. Det är försvarets namn på amerikanska Black Hawk-helikoptern, som enligt ett beslut från 2024 delvis ska ersätta Försvarsmaktens nuvarande system, Helikopter 14.

Simulatorn, ”Black Hawk Aircrew Trainer med individnummer 31” som den heter, kostade närmare 130 miljoner kronor. Nummer 31 betyder att det är den senast levererade och mest moderna versionen i världen.

– Tidigare behövde vi skicka personal utomlands för all simulatorträning, nu när vi har en egen simulator på flottiljen blir givetvis allt mycket enklare, säger Niklas Blomberg, överste och chef för Helikopterflottiljen.

– Vi kan öva handgrepp och annan färdighetsträning i simulatorn i stället för i riktig helikopter, vilket även gör att vi kan använda den skarpa flygtiden till viktigare saker. Vi kan också öva nödprocedurer på ett helt annat sätt i simulatorn.

Byggd som en container

Simulatorn är byggd som flyttbar modul i en stor, utfällbar container. Det är inget man packar ihop på en dag, men konstruktionen gör att den är flexibel – och faktiskt kan flyttas vid behov.

– Den är också ganska enkel att bygga ut med fler moduler. Just nu kan vi bara träna piloterna i cockpiten, men framöver ska vi komplettera med en kabin, så hela besättningar kan öva tillsammans. På sikt är planen att vi ska dubblera den uppsättningen så vi även kan träna i förband.

Den nya simulatorn stärker ytterligare Linköpings position som Sveriges flyghuvudstad. På Malmen finns förutom Helikopterflottiljen även Flygskolan, som är startpunkten för all pilotutbildning inom försvaret. Några kilometer bort ligger Saab med sin utveckling och tillverkning inte bara av Gripen utan av all flygverksamhet, Aeronautics som Saab kallar det. Där ligger också Linköpings flygplats, stadens andra och civila flygplats.

Och mellan Malmen och Saab ligger Linköpings universitet som har mycket forskning och utbildningen inom flygnära områden. Där finns även stora enheter från Försvarets materielverk, FMV, och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Sist men inte minst finns inkubator, start up-verksamhet och forskningsnära företag på Mjärdeviområdet, tvärs över gatan från universitetet.

Linköping stor försvarsstad

– Försvarsindustrin, universitetet och Försvarets verksamhet vid Malmen bildar en slags ram för den snabba utveckling vi ser i Linköping just nu, säger Malin Ljung, näringslivsdirektör i Linköping.

En utredning Linköping gjort visar att 25 procent av alla som arbetar inom försvarsrelaterade verksamheter i Sverige finns i Linköping redan idag. Samma utredning räknar med en fördubbling  av antalet inom en snar framtid.

– Det sker samtidigt en stark utveckling inom det civilmilitära området, alltså hur utveckling och innovation från universitet och teknikföretag snabbare ska kunna användas av Försvarsmakten. Även där ligger vi mycket bra till, med närheten mellan forskning, industri och militär. Du kan promenera från Helikopterflottiljen till universitetet och Mjärdevi på en kvart, så nära är det.

Eget ansvar för innovation

Överste Niklas Blomberg ger samma bild.

– Att arbeta med försvarsinnovationer, alltså att ta till sig ny teknik och försöka använda den för att höja förmågan, är ett ansvar som ligger på alla förband. Där är den här närheten till forskning och annan flygindustri verkligen en styrka, säger Niklas Blomberg.

– Vi har också fördelen av att vi har all landets hela helikopterförmåga samlade i ett förband. Det blir enklare och tydligare när vi ska driva utveckling och innovation.

Helikopterflottiljen befinner sig som alla andra delar av Försvarsmakten i en stark expansion. Det ska helt enkelt bli mer, fler och bättre av allt. Och det snabbt.

– Jag skulle säga att tidsaspekten är vår största utmaning, att snabbt öka vår förmåga till den nivå som krävs. Det är mycket som ska på plats. En del av det styr vi själva, annat ligger lite utanför vår kontroll. Men överlag skulle jag säga att vi ligger bra till, vi har ökat vår förmåga avsevärt de senaste åren.

Hårda miljökrav begränsar

En av utmaningarna som än så länge ligger utanför flottiljens kontroll är ett 20 år gammalt miljötillstånd. Det begränsar när och hur mycket man får flyga på Malmen. Sedan flygfältet på Malmen etablerades för drygt hundra år sedan, har ett samhälle med bostäder, butiker och skolor vuxit upp runt flygfältet. Med hänsyn till detta säger miljötillståndet att man i princip inte får landa efter kontorstid på vardagar, och inte senare än 15 fredagar.

– Det är begränsningar som inte rimmar med dagens säkerhetsläge och våra behov. Jämfört med tidigare behöver vi till exempel flyga mer nattetid och delta i fler övningar med Nato-allierade. Det uppstår märkliga situationer när vi ibland måste lämna övningarna tidigt för att hinna hem och landa i tid, säger Niklas Blomberg.

Ansökan om ett nytt tillstånd är på gång.

Helikopterflottiljen befinner sig dessutom mitt i ett byta av helikoptersystem, från utskällda Helikopter 14 (se faktaruta) till Helikopter 16. Problemen med leverans och tillgänglighet på Helikopter 14 gjorde att försvaret redan 2011 köpte in 15 Black Hawk-helikoptrar för att använda i den Nato-ledda insatsen i Afghanistan. Man behövde helt enkelt helikoptrar som fungerade.

Tillräckligt bra räcker

De helikoptrarna finns kvar och har flugit sedan dess. Som en symbol på systemskiftet fotar vi överste Niklas Blomberg i Hangar 14, som är döpt efter de utgående systemet men numera fylld av det nya, det vill säga Black Hawk-helikoptrar.

På många sätt kan man se beslutet att satsa på Black Hawk som en motreaktion med problemen runt Helikopter 14. Niklas Blomberg var med i utredningen som låg bakom beslutet.

– Vi ville ha en lösning som var good enough, som levererar förmåga och är framtidssäker. Vi ville heller inte har några egna specialversioner av det helikoptersystemet, vi ville kunna köpa det direkt från hyllan, så att säga. Allt det fick vi med Black Hawk. Det ger en bättre ekonomi, tydligare och mer förutsägbar utveckling och uppgradering på sikt.

Förutom de 15 Black Hawks som köptes in 2011 (då till en kostnad av 4,7 miljarder kronor inklusive reservdelar, utbildning och drift de första åren) beställdes ytterligare 12 sommaren 2024 för 9,6 miljarder kronor. De första av dessa beräknas levereras inom några år.