Märkliga hålen i Sveriges upprustning: ”Omständligt uppdrag”

För Södra skånska regementet P7 på Revingehed utanför Lund har verksamheten förändrats radikalt de senaste åren. Från en tynande tillvaro till att både producera nya krigsförband och bemanna en svensk bataljon till Natos brigad i Lettland.

Tidvis är det trångt, och trängre lär det bli. En ny matsal ligger långt upp på önskelistan.

– Dagens matsal är byggd för 500 personer, men den kan laga mat för 1000. Just nu är det precis att vi klarar oss på vanliga dagar, men vi har ett akut behov av att dubbla kapaciteten, säger kommunikationschef Marcus Nilsson.

Det finns pengar för ändamålet, ändå går det inte. En stor del av regementet ligger nämligen sedan länge i ett Natura 2000-område, EU:s största nätverk av skyddade naturområden.

Kontorstid för helikoptrarna

Det finns många liknande exemplen runt om i Sverige, de är komplexa och framstår ibland som smått obegripliga. Som den på Helikopterflottiljen på Malmens flygplats i Linköping.

När Arméns flygskola etablerades här 1913 låg flygfältet närmast på landsbygden. Idag ligger flottiljen i ett bostadsområde med skolor och butiker. På grund av det sätter flottiljens miljötillstånd starka begränsningar för verksamheten.

– Vi kan i princip bara landa här under kontorstid och senast 15.00 på fredagar, säger Per Neckman-Åhlin, kommunikationschef på Helikopterflottiljen.

– Det kan resultera i att vi inte kan vara med på vissa övningar eftersom vi helt enkelt inte hinner hem i tid. Eller så får besättningen landa någon annanstans och övernatta.

Hinner man inte till Linköping kan man till exempel landa på Markstridsskolan i Kvarn några mil norrut.

– Då ska personal hämtas och skjutsas tillbaka, helikoptrarna ska bevakas över natten. Det är dyrt för oss och stressande för personalen, säger Per Neckman-Åhlin.

Nytt regemente, ny huvudvärk

Gotlands regemente P18 var Sveriges första nya regemente i modern tid när det återupprättades i januari 2018. Många gotlänningar välkomnade den militära närvaron och smällande från skjutfältet i Tofta, där regementet ligger, kändes tryggt i det osäkra omvärldsläget. Men i december samma år tog länsstyrelsen beslut om nytt miljötillstånd och ett utökat påverkansområde för P18. Ett beslut som i sig var rimligt, eftersom det skjuts betydligt mer idag än innan 2018.

Enda problemet var att i stort sett all detaljplanering för nya bostäder i Visbys närområde söder om staden fick skrotas. Det blev i princip byggstopp för nya bostäder inom fem kilometer från skjutfältet, och just där, på sträckan längs havet mellan Visby och Tofta skulle staden växa.

– Situationen är lite märklig, för även militärerna som jobbar här på Gotland behöver nya bostäder och skolor till sina barn, men det är samtidigt Försvarsmakten som gör det svårt att förse dem med det, säger Richard Löwenborg, planchef i Region Gotland.

Inte under miljonen

De har sedan P18:s tillkomst fått skrota 14 detaljeplaneuppdrag som hade kunnat generera 300 bostäder, en ansenlig mängd på ön.

– Vi har inte räknat ut kostnaden exakt, men vi pratar om ett antal miljoner kronor bara i nedlagd arbetstid, säger Richard Löwenborg.

– De uppdrag vi kunnat arbeta vidare med har blivit mer omständliga och fått längre handläggningstider. Idag är det svårt att göra detaljplaner som kostar under en miljon kronor.

För en besökare är det svårt att fatta var man får bygga och inte. Gränsen för påverkansområdet går i princip genom Kneippbyn och Villa Villekulla. En plats full av bostäder och folkliv, särskilt under sommarhalvåret. Längre söderut ligger det helt nybyggda bostäder nästan dikt an till Tofta skjutfält, men inga nya hus kan byggas intill dessa.

Ett visst antal bostäder

– För att vi ska kunna fortsätta att öva och verka kan det inte tillkomma för mycket ny störningskänslig bebyggelse, säger Gill Hemansson Wolff, tillförordnad chef för sektionen för fysisk planering vid Försvarsmakten.

Men hur kan det finnas helt nybyggda hus, men granntomten får inte bebyggas?

– Det miljötillstånd vi har tillåter ett visst antal bostäder, men om det tillkommer fler kan det innebära att vi måste söka ett nytt tillstånd och då kanske inte få det. Det skulle i sin tur kunna innebära att vi kanske inte kan öva och bygga upp den förmåga vi behöver för att försvara Sverige, vilket är Försvarsmaktens uppdrag.

Se intervjun med försvarsministern

Försvarsminister Pål Jonson (M) är väl bekant med den här typen av frågor.

– Det är inte så konstigt att det uppstår målkonflikter, säger han.

– Under den långa tid vi reducerade försvaret hade vi möjligheter att bygga ut civilsamhället, samtidigt som Försvarsmaktens riksintresse inte var lika tydligt. Nu när det är en upprustningsperiod kommer försvaret öva på ett helt annat vis, och då kommer det i sin tur påverka annan civil verksamhet. Det är konsekvensen av att vi behöver rusta upp snabbt.

För att snabba på försvarets tillväxt och förenkla processerna, har regeringen infört en tillfällig förordning som gäller fram till 2030. Den innebär bland annat att miljötillstånd bara ska ta sex till tolv veckor att få i stället för år och att försvarsändringar undantas från kravet på miljökonsekvensbeskrivningar. Vissa frågor är dock inte upp till Sverige att bestämma, som det där med Natura 2000-området i Revingehed.

– Vi försöker driva de här frågorna även på EU-nivå. Den här typen av utmaningar är inte unika för Sverige, när jag möter mina europeiska kollegor står de inför liknande problem.

Går det att lösa alla målkonflikter av det här slaget?

– Nej, de kommer nog alltid att finnas, men då gäller det ändå för myndigheterna att agera snabbt. Jag brukar säga att det bästa efter ett ja, är ett snabbt nej.

Och Gotland då, finns det någon lösning?

– Om man tittar på Gotland så har ön ett viktigt geopolitiskt läge, än mer nu när vi är med i Nato, och därför behöver Försvarsmakten växa stort där. Jag vet att man försöker ha en dialog med regionen, och jag uppfattar att Försvarsmakten är medveten om det ansvar man har och följer de lagar och förordningar som gäller.

Enligt både företrädare för region Gotland och P18 råder det ett bra samarbetsklimat lokalt, men hur samverkar man när det redan är klart vem som bestämmer?

Joakim Marklund, överstelöjtnant och ställföreträdande chef för P18:

– Problemet är intressant, vi är beroende av att Visby fungerar bra med bostäder och skolor, vi bor ju själva här, säger han.

– Men riksintressena vinner. P18 och Tofta skjutfält är ett riksintresse, det är inte bostäder och skolor i vårt påverkansområde.

Försvarsmakten expanderar – krockar med civilsamhället