Ministern om Libanons kollaps: ”Vanskötsel”

Förra veckan deklarerade stabschefen för Israels försvarsmakt, IDF, att anfallen mot den iranstödda shiamilisen Hizbollah, skulle intensifieras.
– Hizbollah ska inte få en chans att andas, vi kommer att påskynda de offensiva operationerna i dag, sa Herzi Halevi på tisdagen.

Detta efter att dödssiffrorna i södra Libanon börjat krypa upp mot 500 personer. Konflikten intensifierades i september och nyhetsbyrån AP har rapporterat att de senaste veckornas konflikt är den blodigaste mellan Israel och Hizbollah i Libanon sedan 2006.
Det sker under en period då Libanon sedan länge haft en skyhög inflation och landets största ekonomiska kris någonsin.

Allt startade med en ekonomisk kollaps, 2019.

– Kollapsen, 2019 till 2023, var ett resultat av decennier av korruption och vanskötsel. Många tror att problemen i Libanon beror på kriget och de många syriska flyktingarna. Men kriget kom som en negativ sak, som ytterligare ett problem – huvudorsaken är decennier av korruption i den offentliga sektorn och bristen på insyn i landets finanser, säger Amin Salam, Ekonomi- och handelsminister.

På bara några år rasade den libanesiska liran och tappade 98 procent av sitt värde. Därefter kom en total kollaps av banksektorn.

– Tekniskt sett har kriget i Syrien avslutats, militärt, säger ministern.
– Men kontentan av kriget var att två miljoner flyktingar blev kvar i Libanon och har tungt belastat den libanesiska infrastrukturen, skolan, vattnet, vårdinrättningar. Förstås även ekonomin. 400 000 jobb som skulle gått till den libanesiska befolkningen har tagits och skapat ett infrastruktur- och ekonomiproblem, fortsätter ministern.

Ministern: Så mycket kostar kriget

Världsbanken har räknat på att flyktingvågen i landet kostat två miljarder dollar – det är alldeles för lite, resonerar Amin Salam i intervjun med Kassem Hamadé.

– Vi som regering har konstaterat att kriget (i Syrien, reds, anm.) kostat tiotals miljarder dollar. Närmare 60. Det pågår än och handlar om de syriska flyktingarna vi tagit emot.

I en intervju med brittiska BBC i maj, sa ministern att Libanon är på gränsen till total kollaps. Som ytterligare lager till katastrofen ligger den enorma explosion i Beiruts hamn, 2020. Ett lager på tusentals ton ammoniumnitrat exploderade och dödade minst 235 människor och skadade över 6000.

– Det var den värsta saken som kunde ha adderats ovanpå allt, säger Amin Salam.

Libanons ekonomi är beroende av framför allt tre sektorer. Jordbrukssektorn, servicesektorn och turismen.

– Vi hoppades att vi 2024 skulle se en tillväxt på mellan 1,7 och 2,5 procent, säger Amin Salam.

Sedan kom den 7 oktober och terrorattacken från Hamas. Kriget mellan Israel och Hamas välte allt på ända, igen.

Ministern är dock positiv till försöken från den libanesiska regeringen.

– 2023 klarade vår regering att återuppliva nyckelsektorerna. Men kriget har orsakat osäkerhet, säkerhetsproblem och träffat oss i kärnan för den libanesiska ekonomin, eftersom turismsektorn totalt kollapsade. Den inbringade 5 miljarder förra året och stoppades totalt.

– Jordbrukssektorn som är vår viktigaste export, frukt, grönsaker och andra matprodukter som vi normalt exporterar, slutade också fungera. Det fanns inte längre någon omsättning i landet av utländska valutor och möjligheterna att få jobb blev obefintliga.

Över 25 partier i regeringen

Politiskt har landet varit splittrat. Över 25 partier är representerade i regeringen som är maktfördelad utifrån landets mångfacetterade religiösa grupperingar. Något som försvårar samarbeten och skapar splittring bland befolkningen.
Amin Salam för vidare regeringens förhoppningar om att kunna vända den negativa utvecklingen.

– Libanon kan lyfta sig självt. Det är ett litet land som kan göra en 180-gradersvändning. 2018 var ett tydligt exempel på att ekonomin kan återhämta sig snabbt. Men då behöver vi arbeta hårt med de reformer som den internationella gemenskapen kräver av oss.

Officiella siffror har pekat på att landet förlorar 6 miljoner dollar per dag. Men: Det är nästan dubbelt så mycket, menar Amin Salam.

Han lutar sig mot att landet behöver stöd från internationella samfund och rikare länder – samtidigt är invånarna beroende av den libanesiska diasporan som årligen bidrar med miljontals dollar rakt ner i privata fickor.
2017 fanns det, bara i Sverige, 65 453 personer som hade minst en förälder som var född i Libanon. 27 500 personer i landet är födda i Libanon.

FN har talat om siffror på 2 miljarder dollar, som skulle kunna få Libanon på fötter. Minister Amin Salam tror landet behöver ett tillskott på minst 10 miljarder dollar – bara för att få igång jordbrukssektorn igen.

Kriget i år har lett till många problem för det libanesiska folket.

– 110 000 personer har fått lämna sina hem under senaste kriget. Södra Libanon kommer ta tid att bygga upp.

”Stycke av himlen på jorden”

I takt med att Libanon kollapsar har en hel del lycksökare och bedragare kunnat utnyttja befolkningen, menar ministern. Ett problem med olaglig arbetskraft, obetalda löner och opportunistiska insatser som inte håller vad de lovar, orsakar spända stämningar i landet.

Amin Salam konstaterar att få av problemen är orsakade inrikes. Det handlar om andras konflikter som påverkar ett land som kan ha världens sämsta geografiska läge.

– Allt som händer nu har libaneser fått leva med, som en mardröm, i 75 år. Det är inte första gången Libanon betalar priset för den palestinsk-israeliska konflikten. För 75 år sedan fick Libanon betala för den palestinska krisen och då fanns inte ens Hizbollah. Jag försvarar dem inte, men det här handlar inte enbart om dem. Om det inte vore för den här konflikten (den långvariga mellan Israel och Palestina, reds anm.) hade Libanon varit ett stycke av himlen på jorden.