Navanethem “Navi” Pillay får Nobels fredspris 2026

Första gången den sydafrikanska Navanethem "Navi" Pillay steg in i en rättsal var 1946, då hon var fem år gammal. Hon var där för att vittna efter att hennes familj blivit av med fem pund. Tjuven dömdes, men pengarna kom aldrig tillbaka. Men kanske föddes redan där och då hennes tro på juridikens förmåga att skipa rättvisa i en värld fylld av orättvisor.

Sjuttio år senare har hon ett långt arbetsliv i rättvisans tjänst bakom sig. År 1967 blev hon den första icke-vita kvinnan i Natal som öppnade en egen advokatbyrå. Hon försvarade antiapartheidaktivister och drev 1973 fram rätten för politiska fångar på Robben Island att träffa advokater. Bland fångarna fanns Nelson Mandela. Därefter följde det ena höga ämbetet på det andra.

– Årets pris visar att världen fortfarande tror att de som ägnat sina liv åt att eftersträva internationell rättvisa förtjänar att uppmärksammas, säger Klamberg.

Hon valdes av FN till domare vid Rwanadatribunalen 1995, efter att hon nominerats av Sydafrikas regering under ledning av just Nelson Mandela. Hon satt där i åtta år, varav fyra som ordförande (1999–2003), och var under de första fyra åren tribunalens enda kvinnliga domare. Folkmordet i Rwanda 1994 tog omkring 800 000 människors liv.

Under hennes tid vid Rwandatribunalen föll också domen mot Jean-Paul Akayesu, borgmästare i Taba. Det blev den första internationella domen som slog fast att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra handlingar som konstituerar folkmord när de begås med erforderligt folkmordsuppsåt.

Klamberg beskriver att domarna märkte att många hade blivit våldtagna men att det inte var en del av åtalet. Efter att Pillay frågade varför det såg ut ändrades åtalet.

– Det visar på hur enskilda domare i någon bemärkelse kan göra skillnad utöver att bara döma, säger han.

Hon deltog också i rättegången mot Ferdinand Nahimana, Hassan Ngeze och Jean-Bosco Barayagwiza. Målet gällde radiostationen RTLM och tidskriften Kangura, som hade spridit budskap riktade mot tutsier. Rättegången blev principiellt viktig för frågan om när propaganda och medieinnehåll kan utgöra uppvigling till folkmord.

Därefter arbetade hon vid Internationella brottmålsdomstolen (2003–2008), och gick sedan vidare till att bli FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter 2008–2014. Som högkommissarie stödde hon bland annat en HBTQ-resolution 2011, och kallade 2014 Edward Snowden en försvarare av mänskliga rättigheter.

Kritiken mot Pillay

Fram till november 2025 ledde hon dessutom FN:s utredningskommission för det ockuperade palestinska området. Kommissionen slog i september 2025 fast att Israel begått folkmord i Gaza, vilket Israel och USA bestrider.

Kritiken mot Navi Pillay har framför allt handlat om just Israel–Palestinafrågan. Innan hon utsågs till ordförande för FN:s undersökningskommission 2021 hade hon offentligt beskrivit Israels behandling av palestinier som apartheid och undertecknat ett upprop med krav på sanktioner och andra åtgärder mot Israel, vilket kritiker menar innebär att hon redan hade tagit ställning i frågor som kommissionen senare skulle utreda.

Pillay har avvisat anklagelserna och framhållit att tidigare kritik av människorättsbrott inte utesluter en oberoende juridisk bedömning och att kommissionen även har utrett och anklagat Hamas för allvarliga brott.

– Jag noterar i Nobelkommitténs skriftliga uttalande att de nämner utredningskommissionen bara i förbigående. Jag ser det inte som att de vill ge Israel ett hugg – då kunde de ha varit mer tydliga i sin motivering, eller gett priset till någon som bara hade arbetat med den frågan, säger Klamberg.

Tidigare i år tilldelades hon Olof Palme-priset tillsammans med juristen John Dugard för deras bidrag till försvaret av grundläggande mänskliga rättigheter.

Vem är Navanethem "Navi" Pillay?

Pillay föddes 1941 i Durban, Sydafrika. Hennes indisk-tamilska familj hade sina rötter bland kontraktsarbetare på sockerplantager. Fadern var busschaufför, och hon var det femte av åtta barn. Föräldrarna insisterade på att döttrarna skulle gå i skolan, och modern sydde skrivhäften av äldre syskons oanvända sidor.

Hon utbildade sig sedan vid universitetet i Natal (BA 1963, jur.kand. 1965). Utbildningen betalades delvis genom bidrag från lokalsamhället. Flera år senare fortsatte skolningen vid Harvard (LLM 1982, doktor 1988) då hon blev den första sydafrikanen med juridisk doktorsexamen från det anrika universitetet.

Sedan 1965 är hon gift med den sydafrikanske advokaten Gaby Pillay. Tillsammans har de två döttrar.

Texten uppdateras.