Hall och Woodford tilldelas ekonomipriset 2026

Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Stabiliseringspolitiken är det verktyg som stater och centralbanker använder för att dämpa svängningar i ekonomin: När det råder lågkonjuktur sänks räntan och utgifterna ökar. Vid högkonjuktur är tillvägagångssättet den omvända. Det är den modell som använts sedan nationalekonomen John Maynard Keynes publicerade sina teorier för över hundra år sedan – fram tills att ekonomin kraschade på 1970-talet.
Under 70-talets finanskriser insåg ekonomerna att stimulanserna gav inflation i stället för jobb, och Keynes grundläggande teorier började ifrågasättas. Löntagare anpassade sig till den högre inflationen och krävde högre löner medan företagen i sin tur höjde priserna. Arbetslösheten gick alltså tillbaka till sin vanliga nivå medan inflationen låg kvar.
När politiken ändrades gjorde alltså även människornas beteenden det. Äldre modeller byggde till stor del på historiska samband mellan exempelvis räntor, konsumtion och produktion. Problemet var att sambanden kunde förändras när hushåll och företag anpassade sig och försökte förutse vad politiker och centralbanker skulle göra.
Lösningen blev modeller som bygger ekonomin nerifrån och upp, utifrån hur hushåll och företag fattar beslut. Aktörerna får också blicka framåt. Företag sätter priser utifrån förväntningar om framtida kostnader och inflation, medan hushåll väger in framtida inkomster och räntor när de bestämmer hur mycket de ska konsumera.
Därmed förändras också synen på ekonomisk politik. Ett räntebesked påverkar inte bara genom dagens ränta. Om hushåll och företag tror att räntan förblir låg kan de ändra sitt beteende redan i dag. Hall och Woodford bidrar till att ge denna makroekonomi en teoretisk grund, där konjunkturen blir resultatet av miljontals framåtblickande beslut.

Vilka är Robert E Hall och Michael Woodford?
Robert E. Hall föddes 1943 i Palo Alto, Kalifornien och är idag är professor vid Stanford. 1978 formulerade han för första gången forskningen som än idag är utgångspunkten för att förstå varför ekonomin svänger och hur hushållens och företagens beslut tillsammans skapar de rörelser som syns i arbetslöshet, konsumtion och produktion. En viktig utgångspunkt är att människor blickar framåt när de bestämmer hur mycket de ska konsumera, spara eller arbeta. Med andra ord verkar politiken genom förväntningar och inte bara genom inkomster.
Hall bidrar därmed till att ge makroekonomin en tydligare mikroekonomisk grund: stora förändringar i ekonomin måste ytterst kunna förklaras av hur enskilda aktörer reagerar på nya förutsättningar och förväntningar om framtiden.
Michael Woodford föddes 1955 i Chicopee, Massachusetts och är idag professor vid Columbia university. Han studerar framför allt hur penningpolitiken kan användas för att stabilisera ekonomin. Hans forskning visar att centralbankens inflytande inte bara går genom dagens styrränta. Minst lika viktigt är vad hushåll och företag tror om framtida räntor, priser och ekonomisk politik – alltså hela den förväntade räntebanan. Det innebär att en centralbank kan påverka ekonomin redan genom att förändra förväntningarna om framtiden, så kallad forward guidence.
I boken Interest and Prices (2003) bygger Woodford vidare på svensken Knut Wicksells tanke att räntan ska hålla priserna stabila, och ger inflationsmål en teoretisk grund. Boken blev standardreferens för både akademiker och centralbankare.
Woodfords teorier är en central del av den moderna makroekonomin och av de modeller som används för att analysera inflation och penningpolitik.
Ekonomins stabilitet bygger på tidigare Nobelpris
Tillsammans bidrar Hall och Woodford till att lösa ett problem som plågat makroekonomin sedan 70-tals kriserna. Deras arbete bygger dock som det ofta är med Nobelpris i allmänhet, och ekonomipriset i synnerhet, på tidigare ekonomers forskning.
Bygger på
1976, Milton Friedman: Teorin om att människor jämnar ut sin konsumtion över livet (permanent inkomst). Hall utgick från teorin 1978, men visade att konsumtionen med rationella förväntningar borde vara oförutsägbar.
1985, Franco Modigliani: Livscykelteorin om sparande. Halls berömda artikel handlar om både livscykelteorin och Friedmans teori.
1995, Robert Lucas: Rationella förväntningar och kritiken att politikens effekter ändras när människor anpassar sig. Det är hela motivet bakom att bygga modeller på hushållens och företagens beslut.
1987, Robert Solow: Tillväxtteori. Han var Halls doktorandhandledare vid MIT.
2006, Edmund Phelps: Phillipskurvan med inflationsförväntningar. Det är grunden för att inflationen i Woodfords modeller beror på vad företag förväntar sig.
2010, Diamond, Mortensen och Pissarides: Teorin om hur arbetssökande och företag hittar varandra. Halls analys av arbetslöshet och trögrörliga löner använder deras ramverk.
Priset, vars fullständiga namn är Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, instiftades 1968 av Sveriges Riksbank i samband med dess 300-årsjubileum. Prissumman 2026 uppgår till 12 miljoner svenska kronor.
Texten uppdateras.
Följ taggar


