Nikkei 225 i eufori – högsta nivån sedan 1989

Den 29 december 1989: arbetet med att återförena Tyskland är i full gång efter Berlinmurens fall 50 dagar tidigare.

”Är DDR till salu?”, undrar Svenska Dagbladets ledarsida i en rubrik samma dag som svenska bordtennislandslaget med J-O Waldner och Mikael Apelgren i spetsen tilldelas bragdguldet för finalsegern mot Kina i lag-VM.

Japan är världens näst största ekonomi. Böcker och debattartiklar skrivs på temat att Japans väloljade institutioner tycks ha löst de penningpolitiska problem som plågar omvärlden. Professorer vid Yale och Harvard varnar för konsekvenserna av en värld där USA blir omkört.

1987 gör fastighetsinvesteraren Donald Trump en intervju med Larry King i CNN. Japanska företags exportframgångar i USA och ett ”horribelt” handelsunderskott gentemot landet upprör honom.

– Jag tror många är trötta på att se andra länder blåsa USA. De skrattar åt oss bakom vår rygg, säger Donald Trump.

– En av anledningarna till att Japan är så framgångsrikt är att det inte behöver bekymra sig över försvar när USA sköter det åt dem gratis.

Han anser att någon form av betalning från Japan bör utkrävas för att undvika att USA ”går bankrutt inom ett par år”.

– Jag pratar inte om beskattning … jag bryr mig inte om vad det kallas, men jag tycker att Japan och alla de här andra länderna verkligen måste betala.

Året därpå är åtta av världens tio största bolag japanska. NEC, Toshiba och Sony bidrar till en global teknikdominans och telekombolaget Nippon Telegraph and Telephone värderas högre än de åtta största bolagen på New York-börsen tillsammans.

1980-talets sista handelsdag på Tokyobörsen avslutas på ny rekordnivå. Det kommer dröja mer än 34 år innan det händer igen.

Dras med i AI-kapplöpningen

27 oktober 2025: Eufori råder på handelsgolvet i Tokyo. Indexkursen har med en uppgång på över 30 procent under det gångna året passerat milstolpen 50 000.

Industritjänster, teknik, mineraler och tillverkning har lyft Nikkei 225 långt högre än USA:s och Europas börser under året. En uppgång som dock varit besvärlig att tillgodogöra sig för svenska investerare när kronans stärkning gentemot Japans yen den 1 december uppgick till 15,6 procent för året.

Softbanks vd Masayoshi Son togs emot i Vita huset när Stargateprojektet med en budget på 500 miljarder dollar i samarbete med Open AI och Oracle presenterades. Den pågående AI-kapplöpningen har också inneburit ett lyft för en japansk halvledarsektor vars glansdagar troddes tillhöra det förgångna. Japansk industri producerar tillverkningsutrustning åt världens halvledarproducenter och chiptillverkningen i södra Japan – 1980-talets halvledarmecka – har fått nytt liv när taiwanesiska TSMC söker skydd från geopolitisk sårbarhet på hemmaplan.

"Ett exceptionellt starkt år"

I ett längre tidsperspektiv är det dock strukturella förändringar som lagt grund för utvecklingen enligt Hiromi Okazawa som förvaltar fonden Handelsbanken Japan Tema:

– 2025 har varit ett exceptionellt starkt år och den långsiktiga uppåtgående trenden för Nikkei förblir intakt, men på lång sikt handlar det om ett fullskaligt regimskifte bort från årtionden med deflation.

Samtidigt har Tokyobörsen jobbat hårt för en strukturomvandling i japanska bolag, som samlat vinsterna på hög och föredragit att låta 50 procent av kapitalet ligga orört i balansräkningen.

– Också det en negativ faktor som dröjt sig kvar från deflationsåren. Det har inte varit obligatoriskt, men det har nu uppstått ett slags grupptryck bland bolagen kring att börja belöna aktieägare med höjda utdelningar och återköp vilket fått kapital att börja röra på sig, och jag tror den trenden kommer utvidgas, säger Hiromi Okazawa.

Den förre premiärministern Shinzo Abe gick 2012–2020 ut i strid mot deflationen med tre huvudsakliga vapen: penningpolitiska lättnader, stimulanser och strukturreformer. Agendan fick namnet ”Abenomics” och har fått nytt liv efter höstens val med Sanae Takaichi, minister för ekonomisk säkerhet i hans regering, som självutnämnd förvaltare av den mördade premiärministerns politiska arv. Med Margaret Thatcher som förebild har Japans första kvinnliga premiärminister fått samma smeknamn. ”Japans järnlady” beskrivs av Bloomberg som en stimulansvänlig nationalist som enligt egen utsago sover 2–4 timmar per natt och i sitt första tal vid posten med lugnt tonfall lovade att ”jobba, jobba, jobba, jobba och jobba”.

– Jag kommer utan att vackla göra Japan starkare, mer framgångsrikt och återigen lyfta Japan till en upphöjd position i världen, sa hon vid tillträdet i oktober.

En utrikespolitisk tonlägeshöjning har samtidigt lett till en tumultartad konflikt med Kina.

• Sanae Takaichis uttalande den 7 november om att ett kinesiskt angrepp mot Taiwan utgör en ”existentiell kris” som kan kräva att Japan agerar militärt fick Peking att reagera kraftfullt.

• Importen av fisk och skaldjur från Japan har stoppats, kineser avråds från resor till Japan, kulturutbytesprogram har ställts in och bilaterala samverkansprojekt skjutits upp.

Deflationen har satt sina spår

Mikael Sans, förvaltare av Handelsbanken Asien Tema, ser det i första hand som politisk teater snarare än ett reellt marknadshot. Med vissa undantag:

– Från kinesiskt håll försöker man bestraffa Japan och markera klart och tydligt. Det handlar inte bara om att Kina är lite sura över Taiwanfrågan utan att man försöker också smyga in lite industripolitik då man behöver göra allt man kan för att stimulera den egna ekonomin.

Kinesiska besökare står för 25 procent av intäkterna för Japans turistnäring.

Medan européer och amerikaner plågats av ihållande inflation de senaste åren har Japans bekymmer varit det motsatta.

2-procentsmålet nåddes 2022 efter åtta års väntan.

Precis som i näringslivet har deflationen under Japans ”förlorade årtionden” – från mitten av 1990-talet till 2010-talet – satt djupa spår bland hushållen. Bostadspriserna i landets sex största städer föll mellan 1991 och 2004 med i genomsnitt 64 procent och utebliven avkastning på börsen har gjort kontanter och sparkonton dominerande. År 2017 hade 8,6 procent av hushållen investeringar i aktier, jämfört med 16,3 procent i eurozonen och omkring 35 procent i Sverige och USA, enligt en rapport från Bank of Japan.

Bland japaner födda efter 1980-talets rekordår märks dock ett skifte när nya böcker och influencers med fokus på börsen får växande genomslag.

– Människor inser att det är slösaktigt att lämna sina pengar sittande på sparkontot, säger den 31-åriga Ponchiyo, som når ut till 500 000 följare via sin Youtubekanal.

I januari 2024 kom också beslut om att göra skatteundantag för investeringar på Japans motsvarighet till svenska investeringssparkonton permanenta.

Ett drag som blivit en större succé än väntat och nådde det mål regeringen sett framför sig tre år före utsatt tid. Fem miljoner nya konton hade tidigare i år öppnats och fyllts med motsvarande 3 586 miljarder kronor.

Swedbank Robur lyfte i en marknadskommentar tidigare i år faktumet att en summa i paritet med Indiens och Tysklands sammanlagda bnp finns undanlagd på japanska sparkonton.

Ett sparkapital som utgör en betydande X-faktor för Nikkei om investeringarna ökar och japanska sparare i större utsträckning börjar föredra inhemska bolag och fonder framför amerikanska.

– Hushållens kontanter motsvarar 7 300 miljarder dollar – det är mer än vår bnp och det starka incitament konsumenterna fått för att börja investera går i linje med hela den underliggande tes som driver Japans ekonomi framåt nu, säger Hiromi Okazawa.

Donald Trump har hållit fast vid den syn på Japan han hade i slutet av 1980-talet.

Efter tillträdet i januari har såväl krav om upprustning som aviserade chockhöjningar av tullar riktats mot Washingtons främsta allierade i regionen. Tullarna har fastställts till 15 procent för merparten av exporten efter att en uppgörelse nåddes i juli.

– Det har blivit mycket tryck från USA på japansk ekonomi med tullpolitiken och att man satt press om att Japan måste höja försvarsutgifterna, säger Åsa Malmström Rognes, seniorforskare på European Institute of Japanese Studies vid Handelshögskolan i Stockholm.

– I Japan har man upplevt att man har en speciell relation med USA, så att Donald Trump var så pass tuff i handelsavtalet överraskade nog många.

Den utrikespolitiska linjen i Washington har lyft Japans försvarssektor med 40 procent på ett år när utgifterna nu ska upp till 2 procent av bnp.

Hiromi Okazawa ser goda möjligheter för finans, energi, infrastruktur och livsmedelsproduktion på börsen när Japan i likhet med Europa ser över sitt beroende av andra länder, så kallad ”homeshoring”.

– Hushållen uppmuntras att investera på sin egen marknad och människor flyttar sina pengar bort från USA. Det finns en uppfattning om att USA inte längre är kungen av världen och att dollarns värde kommer erodera, säger Hiromi Okazawa.

Takaichi öppnar för räntehöjning

Det är inte bara i försvarsfrågan USA satt press på Japan. Finansministern Scott Bessent har gjort allt han kan för att uppmuntra Bank of Japan till räntehöjningar.

”Regeringens vilja att ge Bank of Japan beslutsutrymme kommer vara en nyckel för att få bukt med inflationsförväntningarna och undvika häftig räntevolatilitet”, skrev Scott Bessent efter Sanae Takaichis valseger. Marknaden har under vintern riktat uppmärksamheten mot japanska obligationsräntor, som den 3 december nådde den högsta nivån sedan 2007. Bank of Japan – som äger majoriteten av den japanska statsskulden – tvingas nu välja mellan räntehöjningar, som riskerar att fördyra de statliga utgifterna, eller risken att inflationen fortsätter uppåt från en nivå på 3 procent i oktober med ytterligare försvagning av yenen som tappat 5,5 procent gentemot dollarn sedan den 1 oktober.

Tillväxten för årets tredje kvartal blev negativ för första gången sedan början av 2024 och Japans skuldsättningsgrad på 230 procent av bnp är fortsatt världens högsta.

Sanae Takaichi – som i fjol kallade räntehöjningar ”dumma”– tycks ha accepterat åtminstone en räntehöjning. men försvarar sitt stimulanspaket på 21,3 biljoner yen (1 290 miljarder kronor) mot farhågor om att det är penningpolitiskt oansvarigt.