Niklas Ekdal: Vår beredskap är botten

Sommaren 2025 har kusliga ekon av 1939. Svältkatastrof under bombregn i Gaza. Gränslöst storkrig mellan Ryssland och Ukraina. Skrammel mellan Indien och Pakistan medan det likaledes kärnvapenbestyckade Israel sneglar på Iran, och Kina på Taiwan.

Det gamla kontrolltornet i Washington är tomt, eller värre. Inte för att skrämma upp er inför semestern, men Sverige har akuta läxor att göra. Försvarssatsningar åratal framåt i tiden räcker inte.

Om Winston Churchill vänt sig till Adolf Hitler under andra världskriget kunde han ha sagt:

”Var vänlig och vänta med att anfalla till 1947. Då är England förberett.”

"Hotet är här och nu"

Upprustning tar tid. När planer förverkligats står du redo för det förra kriget. Europa investerar nu för att hantera ett Ryssland som går bärsärkagång i tangentens riktning. Men hur troligt är detta scenario?

Det existentiella hotet mot Ukraina är här och nu, med konstant risk för internationell spridning. Alla rustar sig för en Vladimir Putin som agerar likadant om tio år, fast den ryska maffiaekonomin är allt annat än hållbar.

Kryphålen för dess finansiering kunde ha stängts för länge sedan. Kina och Indien är de stora bovarna, Europa den stora hycklaren och USA ytterst ansvarigt.

Mest sannolikt framöver är inte status quo i Moskva. Antingen blir det värre – med oöverskådliga hybridattacker och kärnvapenhot – eller också blir det bättre, som då Sovjetunionen kollapsade utan ett skott 1991.

Den europeiska upprustningen, också Sveriges, är i stor utsträckning sifferexercis. Ökade militärutgifter som andel av bnp ska blidka detta oberäkneliga USA med den verkliga avskräckningen.

Men Donald Trump föraktar ju EU oavsett. Han tror att unionen har skapats för att blåsa amerikaner ekonomiskt. Utopiska försvarsbudgetar – särskilt i länder som Frankrike och Storbritannien utan låneutrymme – lär inte göra USA mer benäget att skydda Europa.

Vi måste stå på egna ben. Men det handlar om så mycket mer än framtida kanoner. I stället för ett kallakrigsförsvar 2035 borde stödet till Ukraina maximeras 2025, och vår egen beredskapshöjning ha bredare fokus.

Där kan inspiration hämtas

Det räcker att säga energi, pengar, mat, information. Det digitala Sverige är extremt sårbart. Vi håller världsklass när det gäller seminarier och rapporter om problemet, men mellan raderna anar man ett land med huvudet i mossan.

Läs till exempel årets kraftbalansrapport från Svenska Kraftnät om behovet av strategisk elreserv, Riksbankens betalningsrapport om det totala beroendet av internetuppkoppling och Livsmedelsföretagens nödrop Recept för resiliens. Lyssna på de budgetpressade public service-bolagen – vårt i särklass viktigaste försvar mot trollarméer och splittring.

Med rätt enkla medel kan bättre motståndskraft byggas in i systemen. Sådant som är bra för miljö och sammanhållning i fredstid är bra för beredskapen.

Det är utmärkt att alla hushåll fått den informativa skriften Om krisen eller kriget kommer. Men till och med MSB blottar en idyllisk hotbild. Ifall katastrofen inträffar handlar det inte så mycket om att ställa fram mat till katten och kaninen – som broschyren rekommenderar – utan om hur du lagar dem till middag.

Ukraina offrar sig just nu för oss och kan lära ut allt om dessa saker. Med en bråkdel av byråkratin på Försvarets materielverk i Stockholm försörjer de en hundra gånger större armé.

Hämta inspiration där. Inte i försvarsbeslutet 1963.