Ny forskning: Värnplikt kan leda till lägre inkomst

En genomgång av studier om svensk och europeisk värnplikt visar att de så kallade sekundära effekterna – på jobb, utbildning och samhällsengagemang – i många fall är små eller negativa.

På arbetsmarknaden handlar det framför allt om tajmning. Värnplikten försenar inträdet i arbete och högre studier, vilket kan ge lägre inkomster och högre arbetslöshet under de första åren. Effekterna tycks dessutom slå hårdast mot individer med hög kognitiv förmåga – alltså de som hade haft bäst alternativ på den civila arbetsmarknaden.

En "skola i medborgarskap"

Samtidigt finns vissa positiva inslag. Personer med svagare förutsättningar påverkas mindre negativt och kan i vissa fall stimuleras till vidare studier. Effekterna är alltså ojämnt fördelade – något som gör värnplikten till ett slags omfördelning i tid och karriärmöjligheter.

Även idén om värnplikten som en ”skola i medborgarskap” får alltså svagt stöd. Värnpliktiga uppvisar visserligen högre grad av exempelvis valdeltagande och blodgivning. Men när forskare försöker isolera orsakssamband försvinner effekterna. Skillnaderna tycks i stället bero på att mer samhällsengagerade individer i högre grad väljs ut från början.

Systemets effekter beror alltså i hög grad på hur det är utformat – och på de individer som tas ut. Försvars- och arbetsmarknadspolitik drar inte alltid åt samma håll.