Nobelpriset i litteratur – Sikt listar sina favoriter

Stefan Hilding, chef EFN Bok

Joyce Carol Oates (USA)

Hon är värd priset även om så Blonde vore den enda bok hon skrivit. En storslagen berättelse där Oates ger röst åt barnet Norma Jean, kvinnan Marilyn Monroe och hennes tragiska öde. Och Oates har skrivet ytterligare en handfull böcker i Nobelprisklass. Ge henne priset nu, snart är det försent.

Haruki Murakami (Japan)

Jag älskar hans skildringar av ensamhet, minne och identitet. För att inte tala om Fågeln som vrider upp världen – en slags kombo av en mörk Alice i underlandet och en hårdkokt deckare. Och så gillar han jazz!

Peter Nádas (Ungern)

Nádas är ju en av favoriterna till priset och jag instämmer i hyllningskören. Hans två portalverk, Minnesanteckningarnas bok och Parallella historier, är storslagna romaner som skildrar Europas 1900-talshistoria genom individuella livsöden. Måste läsas!

Sara Martinsson, frilansjournalist och rådgivare till Sikt

Can Xue (Kina)

Eftersom hon toppat listorna i två år nu och jag har läst in mig. Det är ett stökigt och svårgenomträngligt författarskap, så jag ser gärna att jag får lön för mödan.

Carl Frode Tiller (Norge)

Eftersom han otroligt nog seglat upp på listorna, det blir så klart inte en norrman igen. Men han är Norges bäste prosaist och förtjänar en minst lika stor läsarkrets som Karl Ove Knausgård.

Christian Kracht (Schweiz)

Eftersom han är sexig och jag önskar alla damer på Nobelmiddagen sexigt bordssällskap.

Tobias Nielsén, redaktör Sikt

– Varför Bob Dylan men inte Elizabeth Kolbert? Fackboken är ofta en bortglömd genre i nobelsammanhang, med undantag av Svetlana Aleksijevitj på senare år och långt tidigare Bertrand Russell (1950) och Winston Churchill (1953), säger Tobias Nielsén.

Elizabeth Kolbert (USA)

Litterärt driven klimatprosa som format hur vi talar om antropocen. För ett klart och drivande berättande som gjort jordens viktigaste fråga läsbar. Det sjätte utdöendet toppar The Guardians lista över de hundra bästa fackböckerna genom tiderna.

Robert A. Caro (USA)

För sin prosa som rört sig mellan den stora berättelsen och undersökande journalistik. Caro har särskilt skildrat maktens språk och konsekvenser.

Jill Lepore (USA)

För ett essäistiskt författarskap som förenar historia och idékritik till litteratur. Lepore kombinerar arkivarbete och samtida idédebatt med stilistisk lätthet. Som Harvardprofessor verkar hon även utanför universitetsområdet, i rollen som en betydelsefull public intellectual.

Johan Anderberg, redaktör Sikt

Michel Houellebecq (USA)
Den obehagligt ärlige Houllebecq fångar den västerländska människans ensamhet och cynism. Hans böcker är obekväma, ibland provocerande, men de säger något väldigt sant om hur vi lever nu. 

George Saunders (USA)
Det här är lite tvärtom. Saunders har en speciell värme och ett mod. Och kan skriva om godhet utan att bli sentimental 

Ian McEwan (USA)
Allt blir intressant i hans händer. Hans exakta språk får mig alltid att tänka lite djupare och lugnare.

Alice Forsell, produktionsansvarig Sikt

Jeanette Winterson (USA)

För ett originellt och poetiskt författarskap som utmanar gränserna mellan fiktion och verklighet, kropp och språk, och som med djärv formkänsla och existentiell skärpa utforskar kärlek, identitet och frihet.

Margaret Atwood (USA)

För ett mäktigt litterärt universum där samtidens och framtidens ödesfrågor gestaltas med språklig precision, satirisk kraft och en obeveklig blick för makt, kön och mänsklighetens sårbarhet.

Kerstin Ekman (Sverige)

För sitt mästerliga berättande som väver samman natur, historia och människoliv, och som med psykologisk skärpa och språklig rikedom skildrar det svenska samhällets djupa förändringar.

Johan Wirfält, förläggare på Volante och rådgivare till Sikt

Michel Houellebecq (Frankrike)

De senaste 30 årens skarpaste, roligaste och mest känsliga europeiska skrivkarl. Idag dessutom helt okontroversiell. Dags för en rökare?

Fernanda Melchor (Mexiko)

Hon skriver som en Joan Didion från söder om gränsen: våldsam verklighet möter mexikansk myt, meningarna är perfekta. Hoppas Fernanda Melchor någon gång får priset Joan aldrig vann.

Steve Sem-Sandberg (Sverige)

Eftersom Svenska Akademien lagt ner det där med att ge priser till sig själva, hoppas jag att Steve Sem-Sandberg har vett nog att avgå om några år. Största svenska författarskapet sedan PO Enquist.

Johan Kellman Larsson, redaktör

Ta-Nehisi Coates (USA)

Coates har kallats för sin generations mest inflytelserika kulturjournalist och skriver med en glöd som borrar rakt in i mottagaren. I böcker som Mellan mig och världen (2016) och Vi hade makten i åtta år: En amerikansk tragedi (2019) gräver han i USA:s rasistiska historia samtidigt som han på ett egensinnigt sätt mixar personligt berättande och samhällskritik – precis den sortens hybridlitteratur som Svenska Akademien är svårt förälskad i.

Donna Tartt (USA)

Det stinker för mycket "lång och trogen tjänst" om litteraturpriset – det borde oftare gå till författare on top of their game istället. Okej, det var ett tag sedan Tartts senaste roman men hon är ständigt i ropet ändå. Där är förresten Hanya Yanagihara är ett annat lysande exempel. Och Joan Didion, obegripligt förbisedd, som dessutom var som bäst mot slutet.

Karl Ove Knausgård (Norge)

Tror på Gerald Murnane egentligen men måste ändå säga min favoritnorsk (som vi publicerar i nummer fyra av Sikt – kommer i vinter!), trots att landsmannen och tråkmånsen Jon Fosse nu VÄL tyvärr omöjliggör ännu ett pris till landet som inte längre enbart är känt för olja och fula koftor.

Alfred Nobel anförtrodde i sitt testamente från 1895 Svenska Akademien att utse Nobelpristagare i litteratur. Anvisningen var att det skulle tillfalla den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk riktning. Det första Nobelpriset utdelades 1901. 2024 gick priset till den sydkoreanska författaren Han Kang.

Uppdatering: Nobelpriset i litteratur gick i år till den ungerske författaren László Krasznahorkai "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter".