Normalisering av hot den stora risken
Vi vänjer oss sakta men säkert vid all galenskap. Inget är farligare för världen och därmed för världsekonomin än att vi normaliserar och relativiserar det som nu sker.
Henrik Mitelman
”Man vaknar varje morgon med en hemskhet i sitt bröst
kan inte äta, dricker kaffe, åker buss till jobbet
där är långa, trista timmar, meningslösa klyschor
ingen öppnar sig, man stirrar bara tomt
och pratar strunt och skrattar till
men man vänjer sig
man vänjer sig”
Jag kom att tänka på Kjell Höglunds sång ”Man vänjer sig” när jag vaknade alltför tidigt i fredags, denna Alla hjärtans dag, och sträckte mig efter mobilen för att under några timmar scanna nyhetsflödet:
Donald Trump vill åter ta in Ryssland i G7-värmen, klubben för de största industriländerna. Det är som om allt är förlåtet, trots det barbariska kriget mot Ukraina. Och det ryska kriget i Ukraina kan han enkelt fixa genom att ge Ryssland en del av landet och säkerställa att Ukraina inte får vara med i Nato. Så var det löst och budskapet förmedlat – våldtäkter lönar sig.
”Make Nato great again”, utropar USA:s försvarsminister. Och Mellanöstern fixar Donald Trump genom att ta över Gazaremsan, köra ut befolkningen och bygga lyxlägenheter. Byggherren vet inga gränser.
Och där kom ett nytt tullutspel. Även Kanada fick denna morgon (eller amerikansk natt) sin beskärda del av det dagliga verbala smisket.
Jag scrollar vidare och ser bilder på en speedad Elon Musk från det ovala rummet i Vita huset. På X noterar jag att han åter twittrar sitt stöd till Alternativ för Tyskland, det högerextrema partiet med minst sagt tveksam bakgrund och tydliga rysskopplingar. ”AfD is the only hope for Germany”, skriver han. Därefter gratulerar han den nye hälsoministern Robert F. Kennedy jr som lyckats bli godkänd, trots sin uttalade galenskap.
Man vänjer sig.
Kl 09 öppnar Stockholmsbörsen med en gäspning. Oförändrat och därmed nära rekordnivåer. Saab lyfter som en raket.
Man vänjer sig.
Det betyder inte att vi ska paralyseras av ångest
Värmepumpsbolaget Nibe redovisar ett rörelseresultat på 1 669 miljoner kronor, väntat var 1 070 miljoner kronor, skriver EFN. Aktien stiger och min parhäst Gabriel Mellqvist skojar till det på X med att utropa dagen till Alla Gerterics dag! Men sedan faller den ordentligt. Sämre – i verkligheten – går det för Electrolux, trots att jag har stöttat bolaget i veckan genom att köpa en ny torktumlare.
Och just denna dag verkar Donald Trump ha glömt Grönland, men det har inte hans kompisar i senaten som vill byta namn på Grönland till Röd, vit- och blåland. Ett lagförslag har nu lagts fram om detta. Mer om Grönland läser jag på Omni: ”Grönländskt högtryck på väg – då rusar elpriserna”.
Kjell Höglund avslutar sin sång:
”Så blir det fredag alla fall, man super lite håglöst
och på lördan går man ut i parken, unnar sig en pizza”
Man vänjer sig, och det är väl precis det som är den stora faran. Vi får inte vänja oss. Det betyder inte att vi ska paralyseras av ångest. Det är sällsynt viktigt att Volvo producerar sina lastbilar, att Nederman ger oss ren luft och att Tomra återvinner våra burkar. Och som aktieinvesterare är det extra viktigt att se nyktert – och ofta positivt – på företagens intjäningspotential. Men vänja oss och normalisera det oerhörda, det får vi inte göra.
Så kom en hoppfull nyhet: ”EFN fortsätter sin strävan med att sprida kunskap genom journalistik och utökar nu sin satsning med en vetenskapsredaktion – EFN Vetenskap”, enligt ett pressmeddelande. Och min torktumlare funkar fint.
Köp: Börssurr tipsade Fabeges styrelse att erbjuda Biljana Pehrsson, vd på Jernhusen och tidigare succé-vd på Kungsleden, jobbet som ny vd. Hon passar allra bäst på börsen.
Sälj: Normaliseringen av Donald Trumps utspel. Vi får inte acceptera hans världsoordning, splittring och arrogans.