Noteringstorka i Europa – men läget ljusnar i Stockholm

Europeiska börser vittnar om en ihållande torka på noteringsmarknaden. En rad mer eller mindre namnkunniga europeiska bolag har vänt ryggen åt sina hemmabörser, för att i stället notera sig i USA.
I sammanhanget sticker Stockholmsbörsen ut som en spelare på bättringsvägen.
– Men även om vi framstår som den lysande stjärnan i Europa är det med alla jämförelser ett tufft noteringsklimat, säger Andreas Dalhäll, börsintroduktionsansvarig på revisionsbolaget EY.
En man i grå kostym och blå slips sitter vid ett bord och gestikulerar medan han talar med en kvinna. De befinner sig i en ljus kontorsmiljö vid ett fönster.
Andreas Dalhäll, börsintroduktionsansvarig på revisionsbolaget EY. Foto: Cornelia Jönsson

Tyskland lyckades bara skrapa ihop fyra noteringar under första halvan av året. Parisbörsen stoltserar med två under samma period, medan Londonbörsens huvudlista välkomnade tre nykomlingar.

Samtidigt står bolagen i kö för att få kliva in på Wall Street. Intresset har stärkts efter Space X:s rekordnotering i juni, som drog in 86 miljarder dollar. Bland de senaste i raden av europeiska bolag som är på väg till USA-börsen ses finska hälsoteknikbolaget Oura Health, som tillverkar smarta ringar, och Glasgow-baserade Aggreko, tillverkare av kraftutrustning.

Nu börjar europeiska förvaltare oroa sig för att noteringstrenden ska resultera i att bolagen även ska nobba Europa som hemmabas.

– Om våra mest lovande företag konsekvent tar sig över Atlanten för att noteras eller köpas upp av private equity- eller riskkapitalbolag, riskerar det europeiska ekosystemet för aktier att urholkas, säger BNP Paribas Wealth Managements tyska investeringschef Stephan Kemper till Bloomberg.

Techbolag söker sig till USA

Rädslan för en generell ”brain drain” – att huvudkontor och kompetent personal flyttar – från Europa till USA är överdriven, menar Andreas Dalhäll på EY.

– Men det är lätt att förstå emittenter som tittar åt det amerikanska hållet, eftersom värderingarna är väldigt mycket högre i USA. Man blir värd mycket mer, allt annat lika, säger han till EFN.

För svenskt vidkommande finns ett antal stora bolag som de senaste åren valt USA över Stockholmsbörsen, däribland Klarna och Spotify, där den sistnämnda noterades genom en så kallad direktlistning.

Det är inte så konstigt att dessa valde Wall Street, konstaterar Andreas Dalhäll. Och det har inte så mycket med Stockholmbörsen som sådan att göra.

– Är du ett utpräglat techbolag vill du titta på USA, för där är tech superhett. Är du ett läkemedelsbolag med möjlighet till internationell expansion är USA också intressant. Då blir du utvärderad som del av en grupp, säger han.

”Nordisk börs inte lösningen”

Ute i Europa har olika aktörer – bland annat inom politik och näringsliv – sjösatt diverse initiativ för att försöka attrahera inhemska bolag att notera sig på hemmaplan. Det sker även här, konstaterar Andreas Dalhäll.

Nyligen föreslog branschorganisationen Nordic Compass att slå ihop börserna i Sverige, Norge, Danmark och Finland till en gemensam handelsplattform för att stärka Nordens och Europas konkurrenskraft gentemot USA. Visionen är fortfarande i en ”utforskande fas”, sa initiativets ledare Christian Clausen till Bloomberg tidigare i veckan. Förslaget ska presenteras i mer detaljerad form i november.

Porträttfoto av en man i grå kostym och mörkblå slips som står utomhus framför moderna byggnader under blå himmel med vita moln.
Andreas Dalhäll på EY tror inte att en gemensam nordisk börs är lösningen på Europas konkurrensproblem. Foto: Cornelia Jönsson

Men en gemensam nordisk börs tror inte Andreas Dalhäll är lösningen på Europas grundläggande problem.

– Jag är positiv till en nordisk börs, det är väl jättebra att harmonisera och samla våra trupper. Vi är egentligen lite för små för att ha fyra marknader. Men jag tror inte att det är regellättnader som kommer att göra att proppen släpper, säger han till EFN.

I stället handlar det om ett makroekonomiskt grundsentiment, en riskvilja som finns i USA och som Europa just nu saknar, menar han.

– Och det fixar man inte med några regulatoriska mått. Utan att bli för politisk verkar det finnas en mentalitet i USA att man satsar mycket större, och de här satsningarna har burit frukt. Våra jättebolag som Investor, EQT och Ericsson, är inte så stora med amerikanska mått mätt. Man kan inte ändra på det faktumet.

2026 ett mellanår i Stockholm

För svensk del ser det trots allt inte alltför illa ut så här långt i år. Stockholmsbörsens huvudlista har under första halvåret haft fyra noteringar: Silex, Ellos, Tången och Nordtech. Innan årets slut spår Andreas Dalhäll att siffran är uppe i omkring tio. Det är godkänt, menar han. Särskilt med tanke på att noteringsmarknaden tvärnitade efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022 och i princip har varit fastfrusen sedan dess.

Undantaget var fjolåret, då Stockholmsbörsen visserligen bara hade en handfull noteringar, men där flera av dem var ovanligt stora sett till börsvärde.

Olika sätt att gå till börsen

Initial public offering (IPO): Det vanligaste sättet. Innebär att ett bolag ger ut nya och befintliga aktier som säljs till privatpersoner och institutionella investerare, varigenom bolaget får in nytt kapital.

Direktlistning: Bolaget listar sina befintliga aktier på handelsplattformen, utan att ge ut några nya.

Special Purpose Acquisition Company (SPAC): Ett ”skalbolag” som redan är noterat på börsen köper upp ett onoterat bolag, som indirekt blir noterat.

Eftersom ledtiderna från idé till färdig notering kan vara uppemot två år långa går det redan nu att se en viss ljusning i horisonten för Stockholmsbörsen, både för hösten och för nästa år. I takt med att konjunkturen stabiliserar sig har även riskkapitalbolagen börjat intressera sig för börskandidater igen, vilket syns i rullorna.

Men noteringsåret 2026 kommer med all sannolikhet att läggas till handlingarna som ett mellanår, menar han.

– Det är gott om noteringsaktivitet. Det kommer att ske noteringar i andra halvåret, men det kommer inte att flytta nålen. Det kommer att vara ett okej noteringsår. Men Sverige har alltid varit starkast i Norden och den positionen ser ut att vara ohotad.

Och nästa år?

– Jag tycker att det finns några storleksmässigt intressanta bolag på gång. Och det behöver börsen ha, precis som de här mindre bolagen behövs.

Finansiella instrument i artikeln

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel