Nu tar Fingerprints aktiesaga slut: ”Det är ödets ironi”

Klockan är 8 på morgonen den 21 mars 2017 när Fingerprint Cards kablar ut en oväntad vinstvarning. Utdelningen ställs in, en tidigare prognos om intäkter för året om 7,5 till 9,5 miljarder kronor skrotas. En tredjedel av börsvärdet raderas i ett slag.

– När det krackelerar så krackelerar det på ett sätt som även den största skeptikern har svårt att förutse, säger fondförvaltaren Richard Bråse i dag.

Då var han analytiker på affärstidningen Dagens Industri och var en av dem som tidigt såg en bubbla i småspararfavoriten.

Den hade byggts upp i en rasande fart.

Våren 2015 börjar flera stora order på Fingerprints touchsensorer ramla in från smartmobiljättar. Löften om att bolagets fingeravtrycksläsare är världsledande och att bolaget står inför en enorm försäljningstillväxt ser ut att realiseras.

”När vi nu diskuterar införandet av vår teknologi med samtliga ledande OEM-företag (mobiltelefontillverkare, reds. anm.) är frågan inte om de ska införa denna teknologi utan i stället hur fingeravtryckssensorn ska integreras i deras produkter”, skrev Fingerprints dåvarande vd Jörgen Lantto självsäkert i sin bokslutskommuniké i februari 2015.

Omsättningen ökade från 34 till 105 miljoner på ett år och marknaden börjar vakna till liv.

Smartmobilanvändarnas beteende är inne i ett stort skifte. Man går från att skriva in lösenord till att använda fingeravtryck, och ett litet svenskt företag befinner sig plötsligt längst fram i utvecklingen.

Allt pekade uppåt

I maj 2015 får Fingerprint en order på 230 miljoner från en asiatisk smartmobilleverantör och höjer samtidigt kraftigt sin försäljningsprognos för året. Aktien rusar 35 procent och bland småsparare börjar det viskas om en ny svensk exportstjärna. När börsåret 2015 stänger kan uppgången summeras till över 1 500 procent. Börsvärdet har vid det här laget svällt till över 40 miljarder kronor.

– Alla pilar pekade uppåt, minns Richard Bråse.

– Ambitionerna om vilka bruttomarginaler de skulle kunna nå stack ut, de skulle i så fall vara världsledande. Men att ett enproduktsbolag skulle stävja all konkurrens för all framtid kändes osannolikt.

*Aktiekurs justerad för splittar.

I den enorma rusningen tillkom drygt 22 000 aktieägare och ingen tycktes vilja missa att vara med på kursraketen.

Aktien var den mest omsatta på Stockholmsbörsen, vissa dagar den mest omsatta i Europa. Fler småsparare lockades in och det pratades om biometriska sensorer i fikarummen på svenska arbetsplatser.

Men samtidigt som bolaget till synes presterade starkt hade det börjat skaka under däck. Stora insynsförsäljningar, ökad blankning och ett åtal om insiderbrott mot den tidigare vd:n Johan Carlström fick investerare att dra öronen åt sig.

Toppen var nära.

I januari 2016 släppte ABG-analytikern Per Lindberg den 161 sidor långa rapporten Fingermania in Scandinavia där han förutsåg att bolagets dominanta ställning i Asien var på väg att rämna. Per Lindberg hade gjort sig känd som en av Fingerprints största kritiker och genomslaget för hans analys blev stort. Av de mest dedikerade aktieägarna fick han öknamnet ”Stolle-Per”.

Uppiskad stämning

Även förvaltaren Richard Bråse blev hårt attackerad varje gång han skrev negativt om bolaget.

– Det var en väldigt uppiskad stämning, nästan sportjournalistik. Du har ofta några som formulerar tankespåren, någon form av hejarklacksledare. Sedan har du ett gäng som kanske egentligen inte borde ägna sig åt aktier över huvud taget, utan åt hästkapplöpning eller roulette, säger han.

Richard Bråse minns en stämma han deltog på under hajpåren, där en av deltagarna var rasande på honom.

Det känns också som att just det här fenomenet var nytt. Bubblor har ju funnits tidigare, men sociala medier spelade en stor roll.

– Det blev så enorma proportioner. Jag tror bara man får acceptera att det här händer gång på gång. Det blir mani i småbolag. Alla ska med. Och alla som tycker något annat är idioter. Sedan slutar det nästan alltid på samma sätt.

Det som sticker ut i fallet med Fingerprint är att det faktiskt fanns en stor potential, menar Richard Bråse.

– Men de lyckades inte bygga vidare på det initiala försprånget. De återköpte aktier för så mycket lagen tillät på toppen. Det var ett omoget bolag. Resultaträkningen växte snabbare än vad organisationen och ägarna klarade av att hantera. Från den brutala vinstvarningen i mars 2017 och ett år framåt faller aktien 84 procent. På mindre än två år gick Fingerprints rörelsevinst på 2,6 miljarder till en förlust på nära 800 miljoner kronor.

”Det gör ont att såga av fingrarna utan bedövning”, skrev en analytiker i samband med ett sparprogram 2018.

Total kollaps

Över 75 000 aktieägare fick se sina vinster utraderas.

– Rent börspsykologiskt är det lätt att dra gemensamma nämnare mellan olika småbolagshajper. Den här euforiska stämningen där saker går upp för att de går upp. Den bästa försvarsadvokaten för ett dåligt bolag är den starka aktien, säger Richard Bråse.

Finns det någon gemensam nämnare för den här typen av bolag, som fångar så stort intresse?

– För det första behöver de vara små. Men de gemensamma nämnarna ligger egentligen inte i bolagen utan i allt runt omkring. Stämningen. Du har någon eller några hejarklacksledare, många som hänger på, och så sitter folk och chattar och övertygar varandra. Jag vet inte om den här typen av aktier egentligen är ett ämne för finansiella eller ekonomiska studier. Det är snarare ett socialpsykologiskt fenomen.

Aktien väcktes till liv

Intresset för bolaget väcktes smått till liv igen under pandemiåren, när förhoppningar väcktes om att bolagets nya fingeravtryckssensorer och biometriska betalkort skulle ta marknaden med storm. Men den nyuppblåsta ballongen sprack snabbt.

År 2022 gjordes den första, större nyemissionen och bolaget har därefter tvingats ta in flera hundra miljoner kronor för att upprätthålla sin verksamhet.

Antalet aktier har ökat från drygt 400 miljoner till över 15 miljarder, justerat för aktiesplit. Den aktieägare som inte deltagit i emissionerna har därmed fått sin ägarandel utspädd med runt 97 procent.

År 2025 uppgick omsättningen till 78 miljoner kronor medan rörelseförlusten landade på 59 miljoner kronor. Börsvärdet har nu krympt till 128 miljoner kronor och sedan toppnoteringen är aktien ned 99,96 procent.

I april i år kom så dödskyssen. Fingerprints aktie avnoteras i samband med en fusion med det börsnoterade bolaget Precise Biometrics och sista handelsdag är måndagen den 13 juli.

– Det är lite av ödets ironi, säger Richard Bråse och fortsätter:

– Om man går tillbaka till 2015–2016 var även Precise en del av biometrihaussen. Jag skrev en gång att bolaget var ett derivat på dumhet, det var på den tiden jag formulerade mig ganska oförsiktigt. Till slut hamnade de i någon form av ”shotgun marriage”.

Finns det någon lärdom man kan dra av den här historien?

– Att man måste vara beredd att förlora allt om man ger sig in i de mest vansinniga och hetaste aktierna.