Ny AI ska göra det möjligt att bygga vidare på bortglömd forskning

Av allt som forskare producerar är det bara en bråkdel som används. Ännu mindre lever vidare i sökandet efter nya upptäckter. Enligt en rapport från Frontiers bedöms upp till 90 procent av forskningsdata aldrig bli publicerade eller återanvändas. De stannar i hårddiskar, projektmappar och nedlagda institutioner. Forskningen glöms bort, inte för att den är oviktig, utan för att ingen längre hittar den.

Kanske kan artificiell intelligens bli ett sätt att väcka kunskapen till liv. Ett nytt AI-system, utvecklat av Frontiers, samlar in, strukturerar och certifierar forskningsdata. Genom att ”gräva upp” gamla dataset, länka ihop dem med ny forskning och skapa sökbara kunskapsarkiv, är det förhoppningen att forskning och forskningsdata ska få längre livslängd och återanvändas.

Stora ekonomiska möjligheter

Inom medicin har systemet ”återuppväckt” data om sars-cov-2-varianter och hjärnskador analyserade med MRI, vilket gjort det möjligt att jämföra resultat mellan laboratorier och hitta tidigare förbisedda mönster. Inom miljö- och klimatforskning har AI:n strukturerat biodiversitetsdata från korallatoller och atmosfäriska mätningar, vilket gör att gamla dataset nu kan kopplas till pågående studier av havsnivåer och mikroplaster. Tanken är att alla dessa fragment av tidigare forskning – spridda över olika institutioner, format och språk – ska kunna vävas samman till ett sökbart, certifierat nätverk av kunskap. På så sätt blir varje tidigare experiment en potentiell byggsten i framtidens vetenskap.

Ekonomiskt är möjligheterna stora. Varje år investeras miljarder i forskning som ”försvinner” när projekten avslutas. Om forskare kan återanvända tidigare resultat kan den vetenskapliga avkastningen öka dramatiskt – inte minst inom medicin och miljöteknik, där äldre data kan ge nya svar.