Ny forskning ska skydda akademin

Vem är det egentligen som hotar forskarens frihet – staten eller universitetet? Två initiativ i Sverige och England ser hot från motsatta håll.

I Sverige föreslår den statliga utredningen Akademisk frihet – ansvar, uppdrag och stärkta förutsättningar för framtiden, ett starkare skydd för universitetens och forskarnas självständighet. Utredningen presenterades i september.

Utredningen vill också bredda högskolelagens skydd för akademisk frihet. I dag slår lagen framför allt fast forskningens frihet, bland annat att forskare själva får välja frågor och metoder och publicera sina resultat. Nu föreslås ett tydligare skydd även för utbildningen, så att akademin får större frihet att bestämma vad som ska undervisas och hur.

Ett dilemma i debatten

Utredningen vill dessutom att frågan om ett grundlagsskydd för akademisk frihet och lärosätenas självständighet utreds vidare. Tanken är bland annat att skapa större motståndskraft mot framtida politisk detaljstyrning.

I England går utvecklingen delvis åt ett annat håll. Sedan den 1 september kan universitetsanställda, gästföreläsare och andra klaga hos den statliga tillsynsmyndigheten Office for Students om de anser att ett lärosäte har inskränkt deras yttrandefrihet. Universiteten har samtidigt fått en lagstadgad skyldighet att vidta åtgärder för att säkra yttrandefriheten.

Skillnaden blottlägger ett dilemma i debatten om akademisk frihet. Den svenska modellen söker bland annat skydda akademin från staten. Den engelska låter staten hjälpa till att skydda den enskilde från akademin.

Frågan handlar alltså inte bara om hur mycket frihet forskningen ska ha – utan också om vem som ska garantera den.