Läskrisen kan bli dyr för Sverige

Människan började läsa för ungefär 6 000 år sedan när kilskriften utvecklades i Mesopotamien. Under årtusenden var läskunnighet ett privilegium förunnat eliten. Först när Gutenbergs boktryckarkonst spreds på 1400-talet såddes fröet till den utbredda läs- och skrivkunnigheten som format den moderna människan och vår världsbild.

Mänskligheten har kommit långt från att tyda kilformade krumelurer på lerplattor. I dag lever vi i vad som skulle kunna beskrivas som ett hypertextualiserat samhälle, där vi mer eller mindre ständigt omges av text. Trots det sviktar läskunnigheten globalt. Samtidigt har den explosionsartade utvecklingen och användningen av artificiell intelligens fått allt fler att sia om en postläskunnig värld.

Politiker i Sverige har proklamerat att vi befinner oss i en läskris. Den då sittande regeringen lanserade i våras en lässtrategi för Sverige med målet att vända trenden och höja vår läskompetens.

Sverige sticker inte ut

Larmet gick när resultaten från 2025 års Pisastudie damp ner. De visade att 31 procent av 15-åringarna i Sverige inte når grundläggande läsfärdigheter i mätningarna av läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det är det sämsta resultatet sedan OECD började mätningarna år 2000. Resultatet sjönk med 21 poäng jämfört med 2022, vilket motsvarar mer än ett års kunskapsutveckling för en 15-åring.

Sverige sticker dock inte ut i kunskapstappet. Våra nordiska grannar och de flesta länder i den industrialiserade världen följer samma negativa trend. OECD:s senaste mätning av vuxnas färdigheter i läsning, matematik och problemlösning från 2024 visar att uppemot 800 000 människor i Sverige har bristande eller otillräckliga färdigheter.

Andreas Schleicher, chef för utbildning och kompetens vid OECD, ger en möjlig förklaring till nedgången i Pisatestet i en artikel. Data tyder enligt honom på att eleverna har blivit mer benägna att skynda igenom provtexterna och ge snabba och ofta felaktiga svar. Mellan 2018 och 2025 nästan fördubblades andelen fall där elever läser snabbt och svarar fel, till 9 procent.

– Ökningen av antalet elever som läser hastigt, tillsammans med försämrade prestationer på mer krävande läsuppgifter, är rimligen kopplad till den ökande övergången till digital läsning. Vi kan inte säga det med säkerhet, men att skrolla igenom sociala medier och snabbt bearbeta information kan bidra till en försämrad förmåga och motivation att ta sig an komplexa texter och data, skriver Andreas Schleicher.

Men att eleverna skyndar igenom Pisaprovet kan säga oss något annat än att 15-åringar blivit sämre på att koncentrera sig på grund av fragmenterad, digital läsning. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, som bestrider slutsatsen att Sverige befinner sig i en läskris.

– Pisa signalerar någonting, men vi ska inte bygga hela vårt tänk om hur väl skolan fungerar efter hur bra eleverna är på testet. Helhetsbilden är mycket mer splittrad än så.

Motivation en faktor

Tittar vi på gymnasieelevernas provresultat är bilden en annan. 16–19-åringar förbättrade sina resultat markant mellan 2012 och 2023, speciellt i matematik men även i läsning, där andelen högpresterande elever bland dem med svensk bakgrund nästan fördubblades.

Precis som OECD-forskare påpekar är motivation en faktor, men Gabriel Heller Sahlgren går ett steg längre. Bristande motivation behöver inte betyda att eleverna saknar kunskaper. 15-åringarna får ingenting för att göra testet, men gymnasieeleverna får 900 kronor i betalning. Resultatet? Gymnasieeleverna är mer motiverade att göra provet och presterar bättre.

– I stället för att tolka resultaten som att eleverna inte kan, säger Gabriel Heller Sahlgren, så kan det ju vara så att de bara inte vill. Det här är viktigt att ta med sig innan man springer i väg och säger att det är läskaos.

Sverige rankas dessutom högt i den andra storskaliga och inflytelserika mätningen, Timss, som sedan 1995 följer kunskapsutveckling i matematik och naturvetenskap bland fjärde- och åttondeklassare. I matematik är Sverige bäst utanför Ostasien och Singapore, och elever med inhemsk bakgrund når den internationella toppen. Högpresterande elever i samma grupp utmärker sig även i naturvetenskap och presterar lika bra som motsvarande elever i Sydkorea.

– Och här sitter vi och pratar om skolkrisen, säger Gabriel Heller Sahlgren. Det finns flera olika problem i svensk skola, men det enskilt största problemet är skillnaderna mellan elever med svensk bakgrund och elever med icke-svensk bakgrund. Vi pratar flera års inlärning.

Han anser att resurserna borde riktas mot gruppen som halkar efter, med målet att minska kunskapsklyftan mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund, för att bland annat motverka en fortsatt etnifiering på arbetsmarknaden.

Inget entydigt svar

Men även om Pisaresultaten inte ger något entydigt svar på om svenska elevers kunskaper faktiskt försämras återstår en större ekonomisk fråga: Vad händer om förmågan att läsa och ta till sig information verkligen sjunker?

Gabriel Heller Sahlgren refererar till forskning av ekonomerna Ludger Woessmann och Eric Hanushek som noterade ett starkt samband mellan hur elever presterade på internationella kunskapsprov och framtida ekonomisk tillväxt redan för 20 år sedan. Han har tagit upp stafettpinnen inom forskningsområdet och frågar sig om de sjunkande resultaten i Pisa kommer att innebära ekonomisk kollaps på sikt. Det kan han inte svara på, men menar att vi behöver vara försiktiga med hur vi tolkar mätningarna.

I Sverige skulle sjunkande läskunnighet kunna få långtgående konsekvenser för ekonomin. Nationalekonomen Jonas Vlachos vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning förklarar att många svenska företag styrs enligt platta modeller, med relativt korta beslutsvägar och stort eget ansvarstagande bland breda grupper av anställda.

– Den modellen har varit framgångsrik med väldigt produktiva företag i Sverige internationellt sett. Men är det så att förmågan att ta till sig information via skrift försämras och inte ersätts av något annat så skulle det kunna betyda att den organisationsmodellen utmanas, säger Jonas Vlachos.

Han pekar på ett starkt samband mellan humankapital – det ekonomiska värdet av människors kunskaper, färdigheter, utbildning, erfarenheter, kreativitet och hälsa – och problemlösningsförmåga.

– Det finns stora belägg för att en kunnig befolkning är bra för den långsiktiga produktivitetsutvecklingen. Det är enkelt att dra slutsatsen att innovationstakten saktar in med en svagare kunskapsbas bland arbetstagare, säger Jonas Vlachos.

Svårare att kompensera för skillnader

Men konsekvenserna av en svagare kunskapsbas behöver inte fördelas jämnt. Om skolan får svårare att kompensera för skillnader mellan elever kan bakgrunden i stället få större betydelse.

Forskning visar att sociala förmågor har betydelse för individers inkomster och möjligheter på arbetsmarknaden. Förmågorna utvecklas både i hemmet, i skolan och i andra uppväxtmiljöer.

I studien The intergenerational transmission of cognitive and noncognitive abilities från 2017 undersöker ekonomerna Erik Grönqvist, Björn Öckert och Jonas Vlachos sambanden mellan föräldrars och barns kognitiva och icke-kognitiva förmågor. Studien bygger på omfattande svenska registerdata, däribland uppgifter från värnpliktsmönstringar och mätningar av bland annat intelligens, stresstålighet och förmåga att fungera i grupp.

Resultaten visar att sambanden mellan föräldrars och barns förmågor är starkare än tidigare forskning antytt. Förmågorna har också betydelse för hur barnen senare klarar sig på arbetsmarknaden.

Skolan kan spela en viktig roll för att utveckla elevernas sociala förmågor och jämna ut skillnader som hänger samman med deras uppväxtvillkor. Men om skolan inte lyckas kompensera för sådana skillnader riskerar föräldrarnas förmågor och hemmiljön att få större betydelse för elevernas framtida möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

En läsande människa i förändring

Vilka konsekvenser en sådan utveckling skulle kunna få för arbetsproduktiviteten och den sociala rörligheten vet vi ännu inte. Björn Öckert och hans kolleger vidareutvecklar nu forskningen för att undersöka hur sambanden mellan människors förmågor, löner, sysselsättning och inkomster utvecklas under arbetslivet, ända fram till pensioneringen.

Till detta kommer en teknisk förändring som skulle kunna förändra själva betydelsen av läskunnighet. När artificiell intelligens kan läsa, sammanfatta och skriva åt oss är frågan inte bara om människors läsförmåga försämras, utan vad en sådan försämring i så fall betyder.

Forskningen om befolkningens kunskapsutveckling ger ännu inga definitiva svar på om Sverige är på väg mot ett postläskunnigt samhälle eller om statistiken bara vittnar om en tillfällig kunskapssvacka.

Blickar vi utåt är det frestande att dra slutsatsen att den läsande människan håller på att förändras, framför allt om vi räknar in AI-utvecklingen och ett möjligt framtida teknikberoende.

Även i kulturen finns tecken på att läsandets betydelse håller på att förändras. Dior är inte det enda modehus som numera använder boken som accessoar. Den som har råd kan åtminstone ge sken av att vara författare till sin egen identitet – genom att äga en Diorväska som ser ut som omslaget till Bram Stokers Dracula.

Det är omöjligt att veta hur många av väskbärarna känner till att detta lyxemblem baseras på en berättelse om protagonister som överlever en kris genom att överlista äldre språkformer med nya och därmed tar tillbaka makten från den blodtörstige Dracula. Eller om boken som modeaccessoar är ett tecken på att läsandet är på väg att reduceras till något som en dag kommer att likställas med en museiartefakt.