Nya hotet mot stigande långräntan: Konfliktens pris
Den amerikanska långräntan har drivits upp av inflationsrisker sedan USA:s konflikt med Iran fick energipriserna att stiga. Nu framträder ett annat hot mot obligationsmarknaden: kostnaden för en utdragen konflikt, rapporterar Reuters.
Wall Street räknar fortsatt med ett snabbt krigsslut, vilket skulle dämpa trycket på både oljepriser och statsfinanser.
Trots det börjar vissa analytiker räkna på kostnaderna för ett långvarigt krig med ökade försvarsutgifter och tullåterbetalningar som riskerar att pressa upp USA:s budgetunderskott.
BNP Paribas räknar med att underskottet ligger strax under 6 procent av BNP under 2026 och 2027. Med extra kostnader kan det “lätt hamna närmare 8 procent eller högre”, enligt seniorekonomen Andrew Husby.
Obligationsmarknaden visar redan svaghetstecken. Korta räntor har stigit när förväntningar om sänkningar bytts mot höjningar. Samtidigt har tioårsräntan nått runt 4,5 procent och en svag efterfrågan på statspapper har rapporterats.
Press på statliga finanser
USA:s statsskuld låg redan före attacken mot Iran i slutet av februari på rekordhöga 39 biljoner dollar. Nya krigskostnader begärs av Pentagon på över 200 miljarder dollar, utöver en försvarsbudget på drygt 900 miljarder för året.
Samtidigt påverkas statens intäkter negativt efter att Högsta domstolen stoppat presidentens nödtullar, vilket kan leda till återbetalningar på omkring 175 miljarder dollar.
Hotet om höjda räntor kan tvinga staten att styra om upplåningen mot kortare löptider.
En 30-årsränta på 5,25 procent, upp från nyligen 4,95 procent, “skulle vara ett stort problem” och kan få staten att minska upplåningen på lång löptid till förmån för kortare statspapper, enligt Bill Campbell, portföljförvaltare på DoubleLine Capital.
Ett annat scenario är att om en långvarig oljechock bromsar tillväxten. Det öppnar för räntesänkningar senare i år, vilket skulle pressa ner räntorna.
