Nya jättefängelset fast i domstolen

Det nya fängelse som ska byggas i Norrköping har vuxit i takt med den allt strängare kriminalpolitiken i Sverige.

När klass 2-anstalten började planeras 2022 skulle den byggas med 200 celler. 2024 var siffran uppe i 300 och 2026 hade det ökat ytterligare till cirka 500 celler. Med möjlighet till dubbelbeläggning i cellerna innebär siffrorna i själva verket det dubbla, alltså 400, 600 och slutligen cirka 1000 intagna.

Eftersom det i dagsläget går ungefär en anställd per intagen, är satsningen viktig för Norrköpings arbetsmarknad, som varit pressad under flera år. Kommunen har förberett mark på en åker strax norr om staden, nära E4 och handelsområdet Ingelsta.

Hela projektet är värt ungefär 5 miljarder kronor.

I maj 2026 blev upphandlingen klar och ett konsortium bestående av Skanska och den brittiska fastighetsinvesteraren Amber fick projektet.

– Vi valde att göra upphandlingen i en ny form, där vi både upphandlade entreprenad och fastighetsägare samtidigt, säger Christoffer Sunesson, enhetschef för fastighetsprojekt vid Kriminalvårdens fastighetsavdelning.

– Vi kände oss osäkra på vad marknaden skulle säga om att investera i ett så här stort och samtidigt föränderligt projekt. I dialog med marknaden landade vi i att den här formen av upphandling skulle bli enklast och bäst. Vi tycker att det blev en rättvis upphandling.

Första gången

Men alla höll inte med, för upphandlingen hann knappt bli klar förrän den överklagades till Förvaltningsrätten i Linköping. Vanligt i många andra offentliga upphandlingar, men inte inom kriminalvården.

– Nej, jag har faktiskt aldrig varit med om att en upphandling av fastighetsägare överklagats tidigare, säger Sunesson.

Kriminalvården är just nu inne i sin största utbyggnad någonsin. Sedan 2022 har 5 000 nya platser tillkommit och ytterligare 11 000 platser ska byggas fram till 2035. Då ska det finnas ungefär 19 500 platser på anstalt och i häkte.

Det totala investeringsbehovet för den pågående utbyggnaden fram till 2035 beräknas till närmare 60 miljarder kronor.

Men Kriminalvården får enligt lag inte äga sina fastigheter, bara hyra dem. Så när anstalten i Norrköping upphandlas, söker myndigheten en fastighetsägare som är villig att investera de där fem miljarderna i projektet utan att få några intäkter förrän anstalten är färdigbyggd och den första hyran betalas. Då väntar å andra sidan ett långt och tryggt hyreskontrakt.

– Det kräver företag med stora ekonomiska muskler, vilket också begränsar vilka som kan vinna så här stora upphandlingar, konstaterar Christoffer Sunesson.

Stora aktörer dominerar

Bland entreprenörerna är det just stora bolag som Skanska, Peab och NCC som dominerar. I de flesta projekt är statliga Specialfastigheter hyresvärd och fastighetsägare, men fler privata ägare har tillkommit i takt med Kriminalvårdens expansion. Störst av dem är börsnoterade Intea. Brittiska Amber är den hittills första internationella aktören på den svenska marknaden.

Är det orsaken till att upphandlingen överklagats?

– Nej, det tror jag inte. Får jag gissa handlar det snarare om den stora summan projektet handlar om, säger Christoffer Sunesson.

Kraven på fler platser tvingar Kriminalvården att tänka i nya banor. En är att bygga högre fängelsebyggnader, både för att sänka kostnaderna och öka byggtakten. Ökade miljökrav gör dessutom att de byggmaterial som används kan behöva förändras, till exempel utvärderar Kriminalvården tillsammans med det statliga forskningsinstitutet Rise biobaserade byggmaterial i stället för den mer traditionella betongen.

– Samtidigt gäller det för oss att hålla nere byggkostnaderna, vi hanterar ju skattemedel, säger Christoffer Sunesson.

Färre anställda per intagen

En besparingsåtgärd man vill testa i Norrköping är att minska antalet anställda per intagen genom att kombinera smartare sätt att bygga med mer digital övervakning. Det kan ske genom att planera logistiken för de intagna klokare på anstalten samtidigt som förmågan att övervaka dem ökar.

– Vi siktar på att komma ner till 0,5 anställd per intagen, men i dagsläget vet vi inte om vi lyckas nå dit. Det finns saker runt de intagnas personliga integritet som behöver utredas mer detaljerat när det gäller hur vi får använda till exempel ansiktsigenkänning och biometri.

Kriminalvårdens datainsamling vid övervakning regleras inte av GDPR utan brottsdatalagen, som är särskilt utformad för brottsbekämpning. Sedan i april finns dessutom nya regler som tillåter användning av just biometri och ansiktsigenkänning, men i vilken omfattning är oklart.

När fängelset i Norrköping kommer att stå färdigt är inte heller riktigt klart. I maj 2026, när den ursprungliga upphandlingen gjordes, utlovades invigning till år 2032.

– Men nu är vi ju redan försenade ett halvår. När anläggningen kan stå klar beror så klart på vilket beslut domstolen kommer fram till, men vi tror på ett positivt besked, säger Christoffer Sunesson.