Spannmålssatsning för 700 miljoner: ”Motorväg till världsmarknaden”

Nyligen var stora delar av området tom industrimark. I dag står sammanlagt 30 nya spannmålssilor i Västra hamnen i Uddevalla, där Lantmännen och Varaslättens Lagerhus har byggt var sin anläggning precis intill varandra.

Varaslättens Lagerhus har velat bygga en egen export­anläggning under flera år.

Möjligheten öppnade sig när Uddevalla kommun började utveckla Västra hamnen för nya industrietableringar.

– Vi var på hugget och såg till att förhandla med kommunen om att få köpa tomten, säger Karl Delin, som är Varaslättens Lagerhus vd sedan 2022.

Volymerna ökar

För den bondeägda föreningen från Vara innebär investeringen också ett minskat beroende av Lantmännen. Varaslättens Lagerhus har exporterat spannmål från Uddevalla under lång tid, men har tidigare hyrt in sig i konkurrentens gamla anläggning i Innerhamnen. Enligt Karl Delin har det begränsat flexibiliteten – även om samarbetet i sig har fungerat bra.

Bakom investeringen finns ett grundläggande behov av att nå köpare utanför Sverige. Under ett normalår produ­ceras 5,5–6 miljoner ton spannmål i Sverige, vilket innebär ett överskott på 1–1,5 miljoner ton jämfört med den inhemska förbrukningen.

Föreningen exporterar i dag omkring 80 000–100 000 ton spannmål om året. Ambitionen är att den nya anläggningen på sikt ska göra det möjligt att öka volymen till omkring 150 000 ton per år.

– Om vi bara kunde sälja på den svenska marknaden skulle vi riskera att stå utan köpare till 30–40 procent av vår spannmålsvolym. Den här satsningen säkerställer vår tillgång till exportmarknaden, säger Karl Delin.

Export – och skydd

På marknaden efterfrågas sällan spannmål från något specifikt område. Men för vissa grödor kan det svenska ursprunget ändå ha betydelse.

– På exportmarknaden räcker det oftast att det är ”Swedish origin”. Särskilt när det gäller havre så har Sve­rige ett gott internationellt renommé. Sverige och Finland har ett speciellt bra klimat för havreodling och där är vi kvalitetsmässigt världsledande, säger Karl Delin.

När EFN besöker anläggningen ligger ett fartyg vid kajen som ska ta västsvenska spannmål till Irland. Anläggningen kan lasta omkring 500 ton i timmen och det tar omkring tio timmar att fylla fartyget.

Under lastningen tas löpande prover av en oberoende kontrollant. Syftet är att säkerställa att spannmålen uppfyller kvalitetskraven i avtalet med den irländska köparen.

Varaslättens exportanläggning har finansierats av ungefär 400 medlemmar, som tecknade förlagsinsatser på sammanlagt 30 miljoner kronor inför investeringen. Den är framtagen för export, men enligt Karl Delin skulle trafiken även kunna gå i motsatt riktning.

– Även om anläggningen i första hand är byggd för export skulle vi vid ett krisläge också kunna importera spannmål den här vägen. Där har den en viktig funktion att spela när man pratar om resiliens, säger Karl Delin.