Nya skatten på ISK-konton – så påverkas ditt sparande
Tacos, Mello och ISK – svenskarna har omfamnat sparreformen från 2012.
Nu ändras villkoren för skatten på kontot.
Att spara på ett ISK-konto har blivit rekordpopulärt sedan sparformen infördes 2012. Den svenska modellen uppmärksammas även i EU, där de vill införa en liknande modell, och vid sidan om USA går Sverige i bräschen för hushållens intresse för aktier.
Skatten på ISK beräknas genom att statslåneräntan adderas med en procent, och sedan multipliceras med sparbeloppet. Den summan multipliceras sedan med 30 procent (0,3) för att få fram den slutgiltiga skatten.
På torsdagen slog Riskgälden fast att statslåneräntan höjs till 2,55 procent under 2026 från 1,96 procent under 2025.
”Det är lätt att stirra sig blind på att ISK-skatten nu stiger när statslåneräntan gått upp, men det är viktigt att hålla proportionerna. Räntan är inte hög i ett historiskt perspektiv. Den har snarare normaliserats efter nästan ett decennium av extremt låga nivåer”, skriver Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP Pension och Försäkring, på sms.
De tar smällen
Samtidigt finns det ett basbelopp upp till 300 000 kronor som är helt skattefritt. Det är en höjning från föregående basbelopp på 150 000 kronor.
Sammantaget innebär det att de som har ett sparande på över 1,1 miljoner kronor kommer att betala mer i skatt än under föregående år, medan alla de som har ett mindre sparande får en skattelättnad.
”Då blir valet av risknivå och tillgångar i ISK viktigare. Om man sparar med för låg risk, exempelvis mycket i kontanter eller lågavkastande räntefonder, kan avkastningen bli lägre än schablonskatten. I ett högre ränteläge ökar därför behovet av att ha ett sparande med avkastningspotential”, skriver Åhrman.
Sedan ISK-sparformen infördes 2012 har statslåneräntan successivt ökat, och skatten därmed höjts.
”Min bild är att ISK fortfarande är en av Europas mest hushållsvänliga sparformer. Höjningen av det skattefria grundbeloppet till 300 000 kronor stärker småspararna, medan de med större kapital får bära en större del av den ökade schablonskatten”, avslutar Shoka Åhrman.
Räkneexempel
Eva har 350 000 kronor sparat på sitt ISK-konto, hennes skatt blir:
350 000 - 300 000 (skattefritt basbelopp) = 50 000
50 000 * 0,0355 (statslåneräntan + 1%) = 1 775 = schablonintäkten
1 775 * 0,3 (30% skattesats) = 532,5 kronor = slutgiltig skatt
Oavsett om Eva faktiskt har gjort vinst eller inte beräknas en schablonintäkt baserat på statslåneräntan. Statslåneräntan kan ses som den “riskfria” räntan, alltså den avkastning man kan förvänta sig om man inte tar någon risk i sitt sparande.
Förväntad avkastning i aktiesparande kräver normalt minst den riskfria räntan, plus en riskpremie som varierar beroende på företagets risk.
Om Eva sparkapital på beloppet över 50 000 inte har en avkastning på 3,55 procent, kommer hon alltså skatta mer än vad hon tjänar på sparandet. Då behöver hon öka sin risk, så att hon får högre avkastning (riskpremien).
Sparbelopp | ISK-skatt 2026 | Förändring 2025 – 2026 |
150 000 kr | 0 kr | 0 kr |
200 000 kr | 0 kr | -444 kr |
250 000 kr | 0 kr | -888 kr |
300 000 kr | 0 kr | -1 332 kr |
500 000 kr | 2 130 kr | -978 kr |
1 000 000 kr | 7 455 kr | -93 kr |
2 000 000 kr | 18 105 kr | +1 677 kr |
4 000 000 kr | 39 405 kr | +5 217 kr |
Källa: Länsförsäkringar, Avanza