OECD varnar: AI räcker inte – kriget bromsar världsekonomin
De rusande energipriserna och den oförutsägbara karaktären hos den framväxande konflikten i Mellanöstern kommer att höja kostnaderna och sänka efterfrågan, vilket motverkar medvinden från starka teknikrelaterade investeringar och produktion, lägre effektiva tullsatser och det momentum som förts över från 2025.
Det skriver OECD i sin interimsprognos, med titeln ”Testar motståndskraften”.
OECD tror nu att global BNP ökar med 2,9 procent i år och 3,0 procent nästa år. I december spåddes en BNP-ökning på 2,9 procent i år och 3,1 procent nästa år.
Prognoserna är villkorade av ett tekniskt antagande att den nuvarande omfattningen av störningar på energimarknaden avtar över tid, och att priserna på olja, gas och gödningsmedel gradvis minskar från mitten av 2026 och framåt.
OECD noterar att den framväxande konflikten i Mellanöstern har mänskliga och ekonomiska kostnader för de direkt inblandade länderna och kommer att sätta den globala ekonomins motståndskraft på prov.
Konfliktens omfattning och varaktighet är mycket osäkra, men en längre period med högre energipriser kommer att öka företagens kostnader markant och höja konsumentprisinflationen, med negativa konsekvenser för tillväxten.
Innan konflikten eskalerade var den globala tillväxten motståndskraftig, med aktivitet som stimulerades av starka AI-relaterade investeringar och produktion, samt gynnsamma finansiella och finanspolitiska förhållanden.
Nu har ett stopp för transporter genom Hormuzsundet och stängning eller skada på energiinfrastruktur genererat högre energipriser och stört den globala tillgången på energi och andra viktiga råvaror, såsom gödningsmedel.
Hög inflation och ökad marknadsoro
Högre energipriser och störningar i leveranskedjorna har kommit vid en tidpunkt då inflationen fortsatt ligger över målet i ett antal större ekonomier, inklusive Brasilien, Mexiko, Turkiet, Storbritannien och USA.
OECD noterar att volatiliteten på finansmarknaderna har ökat, särskilt i vissa asiatiska ekonomier, och de finansiella förhållandena har skärpts, även om de fortfarande är något expansiva i både avancerade ekonomier och tillväxtmarknadsekonomier.
För USA räknar OECD nu med att BNP-tillväxten dämpas från 2,0 procent i år till 1,7 procent nästa år, då starka AI-relaterade investeringar gradvis motverkas av en avmattning av realinkomsttillväxten och konsumtionsutgifterna.
BNP-tillväxten i euroområdet väntas samtidigt minska till 0,8 procent 2026, då högre energipriser tynger aktiviteten, innan den ökar till 1,2 procent 2027, med hjälp av starkare försvarsutgifter.
I Kina väntas tillväxten dämpas till 4,4 procent i år och 4,3 procent nästa år.
Riskerna hopar sig
Inflationen i G20-länderna väntas bli 1,2 procentenheter högre än tidigare förväntat i år på 4,0 procent, innan den sjunker till 2,7 procent nästa år, med ett antaget avtagande energipristryck. Kärninflationen i G20-ländernas avancerade ekonomier förväntas försvagas från 2,6 procent 2026 till 2,3 procent 2027.
En betydande nedåtrisk för utsikterna är att ihållande störningar i exporten från Mellanöstern, som höjer energipriserna ytterligare än antaget och förvärrar bristen på viktiga råvaror, ökar inflationen och minskar tillväxten. Ett sådant scenario, eller lägre avkastning än förväntat från AI-investeringar, skulle också kunna utlösa mer omfattande omprissättning på finansmarknaderna, vilket försvagar efterfrågan och ökar riskerna för den finansiella stabiliteten.
På uppsidan kan en förvånansvärt motståndskraftig näringslivssektor, en tidigare än antagen lösning på konflikten i Mellanöstern som sänker energipriserna, eller breddade investeringar i artificiell intelligens som ger starkare produktivitetsvinster, driva upp tillväxten.
”Inför energiprischocken måste centralbankerna förbli vaksamma och se till att inflationsförväntningarna förblir väl förankrade. Penningpolitiska justeringar kan behövas om pristrycket vidgas eller om tillväxtutsikterna försvagas avsevärt”, skriver OECD.
Statliga åtgärder för att mildra effekterna av högre energipriser bör vidtas i rätt tid, vara väl riktade mot de mest behövande hushållen och livskraftiga företag, bevara incitamenten för att minska energianvändningen och ha tydliga mekanismer för att sluta gälla, enligt organisationen.
OECD tillägger att nya exportrestriktioner som svar på leveransstörningarna bör undvikas eftersom dessa skulle kunna förvärra utbudsbristen och pressa upp priserna.