Olavi om avgiftskritiken mot Alpcot: ”Passades på av rådgivaren”

Sedan Småspararguidens granskning av finansbolaget Alpcot har högljudda röster höjts kring avgifter i flera lager och så kallade prestationsbaserade avgifter.

Mannen på allas läppar i sociala medier, Alpcots förvaltare Jonas Olavi, tycker kritiken är felriktad och och menar att Alpcots del av de 5,5 procent som uppgavs i granskningen är väldigt liten och består bland annat av skatter, avgift till rådgivare och avgift till försäkringsbolag.

– I den höga avgiftssiffran som nämns i artikeln så ingår till exempel avkastningsskatt som dragits för först ett halvår när kunden startade sin förvaltning i december och hela nästa år också, det är en stor förklaring till det, säger han i Börslunch.

Själva förvaltningsavgiften säger han i själva verket ligger på 0,5 procent.

– För den här typen av produkt och det är då exklusive moms, sen så tar vi 0,2 procent av den kick-back som fonderna ger till oss som distributör av fonderna, och sen går resten tillbaka till kunden då.

Vilket ansvar bär Alpcot?

På frågan om vilket ansvar Alpcot bär gällande de avgifter som samarbetspartners tar ut svarar Jonas Olavi att finansbolaget har ett ramverk som de förväntar sig att alla rådgivare som agerar och jobbar på deras plattform följer.

– Det är ju tre parter. Vi som produktleverantör, sen är det ett försäkringsbolag i oftast förekommande fall och sen är det en rådgivningsfirma som då är ett anknutet ombud till oss.

– Vi har satt en rekommendation för den här typen av tjänst så får man maximalt, inklusive allt, ta 2 procent och det är väldigt få som ens gör det. Här var det många avgifter som lades på och passades kanske på av den här rådgivaren som har skapat den här situationen.

En för låg tröskel för prestationsbaserad avgift

Stora delar av kritiken mot Alpcots avgifter har kretsat kring den prestationsbaserade avgiften och att tröskeln på tre procent för när den ska börja gälla är alldeles för låg, då börsen som regel avkastar mycket mer än så.

Jonas Olavi säger att tröskeln på tre procent är bottennivån och att alla kostnader först ska räknas in, inklusive skatt. När han snabbräknar har det inneburit en prestationsbaserad avgift för Alpcots högriskportfölj om 1,3 procent per år, de senaste tre åren.

– 1,3 procent låter inte skyhögt tycker jag och då har vi då levererat nästan 14 procent i årlig avkastning i den här högriskportföljen.

Rådgivaren tar avgiften

Han säger också att Alpcot bara tjänar pengar när kunden gör det. Slår de inte index dras ingen avgift förens man passerat den tidigare högstanivån.

– Det innebär att om börsen faller med 20 procent och vi levererar minus 10 procent skulle man enligt en procentuell avgift kunna motivera att vi slagit börsen, det säger vi nej till då.

Jonas Olavi säger också att den prestationsbaserade avgiften inte går till Alpcot utan att det är rådgivaren som tar avgiften.

– Vi drar den men det är rådgivaren som får den här, säger han.

Vad är din bedömning av vad en typisk kund betalar i medianavgift?

– Jag skulle säga att den ligger nära 2 procent då, om jag ska svara ärligt. Jag vet inte exakt men vi har satt ett tak på 2 procent för just den här lösningen där du säljer in en diskretionär förvaltning till en kund, säger Jonas Olavi i Börslunch.

Se hela avsnittet av Börslunch här: