Oljepriset fortsätter upp – Brent över 90 dollar fatet

Brentoljan höjdes 2,3 procent till 90 dollar per fat, medan WTI-oljan adderade 1,9 procent till 84 dollar fatet.

Under de senaste dagarna har båda länderna riktat in sig på sjöfarten.

"De kommande dagarna och veckorna kommer att ge en tydligare bild av den hållbara nivån på oljeexporten från regionen under de förnyade dubbla blockaderna", sade Amarpreet Singh på Barclays enligt Reuters.

Han tillade att som läget ser ut just nu anser banken att oljemarknaden fortfarande är alltför självsäker när det gäller potentiella konsekvenser för oljelagren, som till skillnad från i början av kriget nu är på den lägsta nivån på fem år.

Oljehandlarnas varning

Om de eskalerande fientligheterna mellan USA och Iran skulle stänga Hormuzsundet igen, samtidigt som Ukrainas bombardemang av ryska raffinaderier fortsätter, kan världens stötdämpare i form av oljelager redan vara tömda för att hålla priserna i schack.

När Hormuzsundet först stängdes i mars frigjorde många länder stora lager av olja, vilket i kombination med Kinas överraskande förmåga att dämpa sin import köpte världen tillräckligt med tid för att undvika akut oljebrist, skriver Bloomberg.

”Om den nuvarande situationen varar längre och Hormuzsundet stängs, kan vi återigen få vissa svårigheter”, sa Fatih Birol, vd för det Internationella energiorganet (IEA), i en intervju med Bloomberg TV.

Aktörer vid stora handelshus, raffinaderier och hedgefonder i Europa och Asien pekar på en rad centrala sårbarheter: krympande oljelager, en allvarlig brist på bränslen som bensin och diesel samt tvivel om huruvida länders regeringar verkligen kan gräva ännu djupare i sina nödreserver om det skulle behövas.

Mellan mars och maj föll de globalt observerade oljelagren med 360 miljoner fat, eller i en takt av 3,9 miljoner fat om dagen, enligt IEA. Oljelagren återhämtade sig sedan med 21 miljoner fat under juni, under eldupphöret mellan USA och Iran.

Kina som joker

USA, som kompenserade för förlusten av oljeleveranser från Persiska viken genom att öka produktionen och exporten, har sett sina råoljelager sjunka till den lägsta nivån sedan 1984, enligt Bloomberg.

Samtidigt finns det en ännu större joker i oljeekvationen i Kina, och där är bilden inte lika tydlig.

Kina har hanterat oljekrisen med större lätthet genom att minska processhastigheten vid sina raffinaderier och utnyttjat lager för att dramatiskt begränsa importen. Men det finns ingen insyn i huruvida landet har börjat ta av sina egna strategiska reserver eller inte.

Om Kina exkluderas är de globala lagren på en rekordlåg nivå, enligt en analys från den amerikanska banken JP Morgan Chase, vilket lämnar världen med ”litet utrymme för misstag”, enligt analysen.

Situationen för bränslen är ännu mer prekär, enligt nyhetsbyrån. Detta då raffinaderier i Mellanöstern och Asien minskat sin drift för att anpassa sig till störningarna i råoljeflödena genom Hormuzsundet.

USA:s bensinlager är på den lägsta nivån för årstiden sedan 2012, medan lagren av medeldestillat som diesel – som främst används av åkeri- och jordbruksfordon – ligger betydligt under sitt femåriga genomsnitt, enligt EIA.

”Marknaderna för raffinerade produkter är ännu stramare än för råolja”, sammanfattar Christopher Haines, global råoljeanalytiker på konsultfirman Energy Aspects, enligt Bloomberg.

Diesel-squeeze

I Europa råder en diesel-squeeze (dieselbrist reds anm) enligt Morgan Stanley, vars utbuds- och efterfrågemodell pekar mot att de europeiska diesellagren kommer att falla till de lägsta nivåerna på flera år mot slutet av året.

"Den verkliga flaskhalsen i oljesystemet just nu är raffineringen, snarare än råoljan", skrev analytikerna och konstaterar:

"Epicentrum för allt detta är dieselmarknaden, och i synnerhet Europa."

I sin analys pekar dock Morgan Stanley på att stramheten redan är inprisad, och avrådde investerare från att satsa på ytterligare uppgångar från nuvarande nivåer.