Open AI knäcker känd mattegåta

San Francisco-bolaget Open AI meddelade i veckan att bolagets AI-modeller hade löst ett av matematikens sju så kallade millennieproblem.

”Det här är en spektakulär kulmen på den utveckling vi har sett under de senaste tolv månaderna”, säger Open AI-forskaren Sébastien Bubeck till New York Times.

Tusentals AI-agenter ska under sammanlagt 88 timmar ha tagit fram en lösning på det så kallade Navier–Stokes existens- och glatthetsproblem. 

Millennieproblemen härstammar från Clay Mathematics Institute i Denver, som år 2000 pekade ut sju särskilt svåra och viktiga olösta matematiska frågor för att markera det nya årtusendet. Belöningen är 1 miljon dollar för den första korrekta lösningen på vart och ett av problemen.

En höjdpunkt för intellektuell prestation

Open AI:s genombrott ses som ett dramatiskt tecken på att AI håller på att omvandla den högre matematiken, ett område som länge betraktats som en höjdpunkt för mänsklig intellektuell prestation.

Men beskedet har också mötts av kritik och anklagelser mot Open AI.

Tristan Buckmaster, matematiker vid New York University, och Levent Alpöge, forskare vid Anthropic, har under en tid arbetat med att hitta en lösning på problemet med hjälp av flera stora språkmodeller, bland annat Anthropic Claude, Open AI Codex och Astra.

Enligt ett uttalande från Buckmaster trappade Open AI upp arbetet med Navier–Stokes-problemet efter att bolaget fått veta att ett team hos rivalen Anthropic var nära en lösning. Han hävdar också att Open AI utan tillåtelse kan ha utnyttjat deras forskning.

Buckmaster skriver i ett uttalande på sin webbsida:

”Jag frågade om modellen hade tränats på, eller haft tillgång till, våra sessioner i Codex, där vi hade lagt alla våra utkast under hela projektet. Jag fick svaret att modellen inte sökte i användardata. Jag frågade igen, om träningen, och fick inget svar.”

Kan AI förstöra matematiken?

Buckmaster säger att han därefter talade med Open AI-forskaren Sébastien Bubeck och erbjöds två alternativ för ett erkännande: antingen att publicera en delstudie medan Open AI släppte sin lösning, eller att skriva en ensamförfattad artikel som nämnde Open AIs modell men utan Alpöges namn. Buckmaster avböjde båda.

Det pågår också en generell debatt om att AI riskerar att förstöra matematiken. Kritiker menar att AI levererar färdiga svar utan att visa vägen dit, vilket gör att matematiker inte kan lära sig av lösningarna. Om AI löser alla svåra problem utan att bidra med nya insikter, tappar fältet sin drivkraft.

Navier–Stokes-problemet är en av matematikens svåraste olösta frågor: Finns det alltid välfungerande lösningar till ekvationerna som beskriver hur vätskor och gaser rör sig, eller kan lösningarna efter en viss tid plötsligt sluta fungera?

Problemet är uppkallat efter den franske ingenjören och fysikern Claude-Louis Navier, som på 1820-talet formulerade en tidig version, och den brittiske matematikern och fysikern George Gabriel Stokes, som vidareutvecklade teorin.

Innan Open AI hade endast ett av de sju millennieproblemen fått en lösning. I skrivande stund ryktas det om att Open AIs modeller är på väg att lösa ytterligare ett problem.