Open AI:s satsning kräver mer el än staten kan leverera

Jakten på gigawatt i skuggan av Texas vindkraftverk.

I amerikanska Abilene bygger Open AI och Stargate ett gigantiskt AI-datacenter, med en kraft som vida överstiger dagens anläggningar. Men de är inte ensamma i det pågående racet om gigascale-datacenter.

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

I den slumrande Vilda Västern-staden Abilene i Texas pågår bygget av Stargates första AI-gigascale-datacenter.

– Det handlar om en osannolik tillväxt av intelligens som vi kommer att få se under det här decenniet. Allt kommer att förändras, säger japanska Softbanks CEO Masayoshi Son i en Bloombergdokumentär om Abilene.

Det var för Stargate och partnern Open AI som japanska Softbank nyligen sålde hela sitt innehav i Nvidia. Pengarna ska användas för att täcka årets investering i Stargate, ett projekt som totalt kan kosta upp till 500 miljarder dollar.

Initiativtagare till Stargate är Open AI. Softbank står för pengarna. Oracle hanterar tekniken.

På ett område lika stort som Central Park bygger Open AI och Stargate ett gigantiskt AI-datacenter i Abilene i Texas. Softbank står för pengarna. Från mitten till vänster på bilden står Softbanks vd Masayoshi Son och från mitten till höger är Open AI:s vd Sam Altman. Foto: TT Nyhetsbyrån

Open AI:s vd Sam Altman fick av Bloomberg frågan om hur han personligen greppar hur snabbt AI-kapaciteten byggs ut just nu.

– Om jag kunde transportera mig själv tre år tillbaka i tiden skulle utvecklingen nog framstå som ofattbar, säger han.

Om jag kunde transportera mig själv tre år tillbaka i tiden skulle utvecklingen nog framstå som ofattbar.

Stargate är inte bara ett projekt. Planen är att bygga flera gigantiska anläggningar runt om i USA. Abilene är först ut, fler anläggningarna är på gång i Texas, New Mexico, Ohio och Wisconsin.

XAI bygger superanläggning i Memphis

Samtidigt bygger Elon Musks bolag XAI en gigascale-anläggning i Memphis i Tennessee. Google investerar 40 miljarder dollar i tre gigascale-center i Texas. Fler finns i pipeline.

Gigascale är nästa storlek efter hyperscale-datorcenter. De förstnämnda har en kapacitet på en gigawatt eller mer medan hyperscale-anläggningar ligger på några hundra megawatt och uppåt.

En annan metod att mäta storlek är antalet avancerade processorer, så kallade GPU:er, som kan arbeta ihop samtidigt. Ett hyperscale-center har några tusen. Gigascale-datacenter kommer att ha flera hundratusen.

Snabbt race mot AGI

Den pågående vågen med nya gigascale-center är ett race. Hastigheten är hög. Målet är att bli först med avancerad AI eller AGI (artificial general intelligence). Det sistnämnda begreppet står för AI som kan tänka som människor, eller bättre.

Enligt siffror från ​​Precedence Research väntas värdet på den globala marknaden för AI-datacenter öka från dagens knappa 18 miljarder dollar till drygt 165 miljarder dollar 2034. Det motsvarar en årlig tillväxt på nästan 30 procent.

En fråga många ställer handlar om risken för över-investeringar i AI-kapacitet.

Ahmed Banafa
Ahmed Banafa. Foto: Pressbild

Professor Ahmed Banafa på San Jose State University, är en tung techröst i debatten. Han menar att risken för överinvesteringar finns men att den är både förutsägbar och en del av hur teknik mognar.

– Det här är ett välbekant mönster varje gång en grundläggande teknologi växer fram, säger han till EFN.

Han pekar på att AI-datacenter just nu befinner sig i en “infrastruktur först”-fas, där kapaciteten tillfälligt kan överstiga behovet men senare blir bränslet för genombrott.

– Den verkliga faran är inte att bygga för mycket utan att bygga ineffektivt. Med det senare menar jag risken att skapa energikrävande GPU-kluster utan parallella framsteg inom hållbarhet, mjukvaror och specialiserad hårdvara.

Den verkliga faran är inte att bygga för mycket utan att bygga ineffektivt. Med det senare menar jag risken att skapa energikrävande GPU-kluster utan parallella framsteg inom hållbarhet, mjukvaror och specialiserad hårdvara.

En fabrik som producerar intelligens

Bygget i Abilene startade i juni förra året. Området som är lika stort som hela Central Park i New York bestod tidigare enbart av röd jord och låga buskar. Det blåser nästan jämt. I dag är det fullt av byggkranar, nya konstruktioner och kablar.

Chase Lochmiller
Chase Lochmiller. Foto: Pressbild

På plats drivs projektet av det amerikanska startup-bolaget Crusoe, vars affärsidé är att matcha energikrävande datacenter med platser som har överskott på energi.

– Vi är stolta över att tillhandahålla den infrastruktur som ska driva mänskligheten framåt genom att påskynda utvecklingen och ambitionerna inom AI, säger vd:n och medgrundaren Chase Lochmiller i ett pressmeddelande.

Ett ställ, eller rack, i ett traditionellt datacenter drar runt 2–4 kW. I Abilene väntas motsvarande siffra hamna på omkring 120–130 kW. Det innebär att anläggningen kommer att använda ungefär lika mycket elektricitet som 750 000 hushåll, vilket är fler än i hela Stockholms kommun.

Abilene är omgivet av vindkraftsparker. Före projektet talades det om bristande efterfrågan på energi. Nu är frågan om vindenergin kommer att räcka. Planen är att använda naturgas som backup.

När anläggningen står färdig nästa år kommer den att ha åtta hallar. Totalt 400 000 processorer av Nvidias senaste modell Blackwell kommer att kopplas samman med optisk fiberteknik. Oracle ansvarar för att montera tekniken.

En annan utmaning är kylningen. I Abilene kommer en sluten lösning att användas, vilket innebär att det är samma vatten som cirkulerar runt.

Stargate får inte bara tillgång till Abilenes vindkraft utan även rejäla skatterabatter. Runt 1 500 personer arbetar på bygget. Den färdiga anläggningen kommer att kräva färre anställda.

Vindkraftverk el solnedgång
Ett ställ, eller rack, i datacentret i Abilene väntas dra omkring 120–130 kW. Det innebär att anläggningen kommer att använda ungefär lika mycket elektricitet som 750 000 hushåll, vilket är fler än i hela Stockholms kommun. Foto: Shutterstock

Debatt om vad all kapacitet ska användas för

I debatten uttrycks oro för vad AI-kapaciteten ska användas till. Ahmed Banafa pekar på att även det följer tidigare mönster vid teknikskiften.

– Ingen såg framför sig telemedicin, molnspel eller samåkningsappar i internets begynnelse, säger han.

Exakt vad de gigantiska AI-datahallarna kommer att leverera är, med andra ord, en senare fråga. Det som byggs nu är infrastrukturen. Men Ahmed Banafa betonar att utvecklingen måste ske ansvarsfullt.

– Optimismen måste balanseras med tillsyn och ansvarsfull implementering.

Hur utmanande är behovet av energi?

– Utmanande men möjligt att lösa. Det finns redan en utveckling mot egenproducerad förnybar el, bättre programvara för energistyrning och nya typer av processorer som kräver betydligt mindre energi än dagens GPU:er.

Utbyggnaden av nya datacenter sker globalt. Men USA står redan för nästan 40 procent av dagens datacenter och andelen av gigascale-datacenter ser ut att bli högre.

Riskerar Europa att halka efter ytterligare i AI-utvecklingen?

– Om Europa inte skyndar på sin investeringsstrategi kommer klyftan sannolikt att växa, säger Ahmed Banufa.

Enligt honom gynnas USA av flera strukturella styrkor: en djup pool av privat kapital som är villigt att finansiera storskaliga experiment, ett oöverträffat halvledar-ekosystem samt regler som gör att ny teknik snabbare kan tas i bruk.

Finansiella instrument i artikeln

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;