Ovanliga trenden – därför sjunker bostadspriserna

Vanligtvis brukar bostadspriserna stiga under våren, gå ned lite under sommaren för att sedan stiga igen i augusti. Men under den här våren har fallet varit motsatt.

– Vi ser många bostäder som inte blir sålda och många bostäder som prissänks, säger Robert Boije på SBAB och fortsätter:
– Den underliggande trenden på bostadsmarknaden just nu är helt klart negativ och fortsätter nog att vara negativ under hela sommaren.

Robert Boije betonar även att med tanke på det ränteläge vi har just nu, i kombination med att inflationen kommit ned så borde det utgöra ett positivt läge på bostadsmarknaden, men så har inte blivit fallet.

– Trots de faktorerna så ser vi ju att bostadspriserna har en väldigt dämpad utveckling, säger han.

"Oron i omvärlden sätter sina spår"

SBAB:s chefsekonom, Robert Boije, säger att det är svårt att veta exakt vad det dämpade läget beror på men att det oroliga världsläget spelar en stor roll.

– En gissning är ju att det är oron i omvärlden som sätter sina spår även på den svenska bostadsmarknaden, säger han.

Trots att hushållen får mer pengar att röra sig med och att inflationen har kommit ned så gör det osäkra världsläget det svårt för svenskarna att lita på att situationen kommer att hålla i sig, menar Robert Boije.

– Ett bostadsköp är ändå det största ekonomiska beslutet många gör i sitt liv och därför är folk extra försiktiga nu, säger Robert Boije.

Nedskruvad prognos

SBAB har redan skruvat ned sin prognos för 2025 från en bostadsprisökning på 5-6 procent under året till 3 procent. Men nu säger Robert Boije att det inte är uteslutet att skruva ned prognosen ytterligare:

– Det är en riktigt kylig utveckling och jag undrar om vi inte behöver skruva ned prognosen för det här året ännu mer, säger han.

Robert Boije tror att marknaden kommer att komma igång igen under nästa år med bostadspriser som stiger mellan 4-5 procent men säger att det krävs ett tryggare världsläge för att befolkningen ska börja röra sig på bostadsmarknaden igen:

– Det krävs en tilltro till at saker och ting stabiliserar sig och att orosmomenten minskar. Folka måste känna sig trygga för att kunna ta de här stora ekonomiska besluten, säger han.