Paasikivi: USA:s nya hot – ett sätt att dra sig ur
– Man föreställde sig ett Venezuela 2.0 men det blev det inte. Nu kan man varken kliva i eller kliva ur klaveret utan att det blir oväsen, säger han i EFN:s Börslunch.
USA:s krig mot Iran har dragit ut på tiden och på sociala medier meddelade landets president Donald Trump att landet inlett ”ekonomisk krigsföring och isolering i en skala som saknar motstycke” mot Iran. Han varnar samtidigt andra för att hjälpa Iran och att det i så fall skulle få enorma ekonomiska konsekvenser.
Ekonomisk krigsföring är en del av vad amerikanerna kallar för ”multi domain warefare”, alltså krigsföring på flera plan. Där ingår bland annat även informationskrig och kinetiska åtgärder. Gemensamt skapar det en kaskadeffekt som är mycket starkare än enskilda åtgärder. Det säger Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling.
Vad effekterna ekonomiskt blir av detta kan han inte svara på, men ur hans perspektiv är det här ett sätt att lämna kriget.
– Declare victory and go home. Ingen annan lösning har fungerat fullständigt, eller kanske fullständigt misslyckat är det väl, säger han.
Dyra kostnader för kriget
Kriget har varit finansiellt kostsamt för USA, men Joakim Paasikivi är inte säker på att det är en anledning till att USA nu vill dra sig ur. Det blev dyrt, men de skiftande beskeden om vad som är viktigt gör att han inte ser någon konsekvent linje från landet.
– Är det ekonomi eller är det anseende? Eller är det bara att man inte vet vad man gör? Jag är nog mer inne på att det är punkt tre, säger Joakim Paasikivi.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, har även han svårt att se att USA:s ekonomiska krigsföring mot Iran ska lyckas. Han spekulerar att USA kommer ge sig på de länder som handlar med Iran, bland annat Kina.
– Men hur tusan ska USA påverka Kina?
Bergqvist menar att USA under en period använt sig av påtryckningsmedel mot resten av världen, däribland tullavgifter. Men även resten av världen har påtryckningsmedel mot USA.
– Vilket är amerikanska statspapper. Kina är världens tredje största ägare bland de utländska investerarna av den amerikanska statsskulden, säger Robert Bergqvist.
Det amerikanska finansdepartementet uppgav nyligen att den totala skulden nu uppgår till mer än 40 000 miljarder dollar, samtidigt som även landets budgetunderskott är rekordhögt. Finansminister Scott Bessent har redan beordrat större återköp av amerikanska statsobligationer med långa löptider och har dessutom sagt att återköpen kan bli större än aviserat. Robert Bergqvist menar att USA och Vita huset nu erkänner att det är en akilleshäl.
– Donald Trump har ju gått ut och lovat amerikanska väljare och företag att det ska vara låga räntor, det är inte det vi har nu. Vad han ska hitta på att göra, det vette tusan, säger Robert Bergqvist i Börslunch.
