Pekades ut som nästa Kina – sen tvärvände marknaden
Den indiska börsen halkar efter i Asien efter Donald Trumps tullhot på uppemot 50 procent. Det har fått breda Nifty 500 på fall och den indiska valutan att försvagas mot euron och kronan. Utländska fondförvaltare har börjat sälja av indiska aktier, men Carnegies Indienförvaltare är fortsatt optimistisk till landet.
– Indien har alltid varit en högt värderad marknad, säger Gunnar Påhlson.

Under 2024 pekades Indien ut som "nästa Kina" tillväxtmässigt för att i år tvärvända. Efter ett börslyft på 100 procent under fem år har den indiska börsen nu tappat fart. På ett år har Indiens motsvarighet till USA:s breda S&P 500 backat 1,2 procent. Under året har Donald Trump hotat med tullar på indiska varor på 25-50 procent vilket fått utländska fondförvaltare att sälja indiska aktier enligt Bank of America.
– Utländska placerare var nettosäljare redan i fjol då många ansåg att värderingen var för hög efter börslyftet. Försäljningarna har fortsatt i år vilket delvis beror på Donald Trumps tullutspel som lagt ytterligare belastning på Indien, säger Carnegies Indienförvaltare Gunnar Påhlson och fortsätter:
– Indien är i grunden en högt värderad marknad och har alltid varit det. I fjol växte landets BNP med 5,4 procent efter att centralbanken stramade åt penningpolitiken ordentligt i början av 2024. Det var ett svar på att man var orolig för en för snabb snabb tillväxt i krediter utan säkerhet. Men de bromsade nog lite för hårt, ingen hade räknat med hur fort investeringar och konsumtionen skulle falla.
Asienbörsernas utveckling på 1 år
Land | Utveckling i % |
|---|---|
Indien, Nifty 500 | -1,2 |
Japan, Nikkei 225 | +11,8 |
Hongkong, Hangseng | +42,5 |
Kina, Shanghai | +32,1 |
Kina, Shenzen | +54,3 |
Källa: Investing.com
Sedan årsskiftet har den amerikanska dollarn försvagats med 13 procent mot kronan och euron. Den indiska rupien som är korrelerad med dollarn har tappat ytterligare lite till och är ner 14-15 procent mot båda valutorna. Vilket i sin tur bidragit till en tuffare utveckling för sverigebaserade Indienfonder.
– Valutaeffekterna har slagit hårt mot vår fond i år som är ner 16 procent mätt i kronor. Men långsiktigt är jag fortfarande väldigt positiv till Indien. Ser man på fem år sikt så finns de strukturella drivkrafterna för landets ekonomi kvar. Redan i år har ekonomin växt jämfört med i fjol med BNP på 7,2 procent i mars.
Förvaltaren lyfter fram faktorer som talar för Indiens tillväxt framåt och understryker bland annat centralbankens räntesänkningar på 100 punkter bara i år. Samtidigt lanserade premiärministern Narendra Modi skattesänkningar för medelklassen i februari och meddelade i förra veckan om en ny momsreform i ett försök att sänka landets höga momssatser.
Hård valutasmäll mot svenska Indienfonder
Samtidigt har våren präglats av Donald Trumps tullkrig där presidenten har hotat med tullsatser på alltifrån 10 till 50 procent. Detta främst för att stoppa Indiens oljeköp från Ryssland.
– Jag tror egentligen inte att det är Indien som Trump vill komma åt med tullarna, men att han använder landet som vapen mot Ryssland för att begränsa Putins möjligheter. Om tullarna landar på 25 procent i slutändan är det inte säkert att Indien kommer påverkas särskilt mycket då exporten till USA enbart består av 2-3 procent av landets BNP, säger Gunnar Påhlson.
Indiens största export till USA består av IT-service och läkemedel. Enligt Påhlson tillverkas många läkemedelskopior i Indien, som till stor del exporteras till USA där 60 procent av konsumtionen är kopior.
– Hittills har inte tullarna omfattat tjänster och det finns inget annat land som kan ersätta Indiens tillverkning av läkemedelskopiorna. Så jag har svårt att se att Trump skulle införa tullar på det.
"Trump använder Indien som vapen mot Putin"
– Ur ett börsperspektiv är vinnarna inhemska bolag som gynnas av Indiens strukturella tillväxt som drivs av statliga investeringar och ökad konsumtion. Bankerna är ett sådant exempel, och även infrastruktur, byggföretagen och bolag som tillverkar konsumentvaror för den inhemska marknaden, fortsätter han.
I år har förvaltarna minskat exponeringen mot investeringssektorn och istället ökat bland annat i banksektorn.
– I fjol hade vi en lägre exponering mot bankerna på grund av oro för kreditförluster, men nu när det har vänt så har vi fyllt på i sektorn. Samtidigt som vi sålt några exportbolag för att istället öka i bolag som har sina affärer i Indien efter Trumps tullar. IT-servicebolagen har flaggat för en svagare efterfrågan och då har vi tagit ner vårt innehav där.
Följ taggar
