ÖB om upprustningen: ”Många har en tendens att missa hur svårt läget var”

– All respekt för internationella insatser, men det är inte krig, säger han. Med över 150 miljarder kronor per år i anslag de kommande åren har Försvarsmakten mångdubbelt mer att spendera än under decennierna efter murens fall. Men att pengakranen var så väl åtskruvad så länge gav ett svårt utgångsläge när behovet av upprustning var ett faktum.

– Många har en tendens att missa hur svårt läget var från början. Inte bara att vi hade dragit ner i största allmänhet utan också att vi hade fokus på ett helt annat uppdrag, internationella insatser. All respekt för internationella insatser, men det är inte krig, säger Michael Claesson.
Nu handlar det om att lägga pengarna där behoven är som störst.
– Vi ska använda dem för att bygga krigsorganisationen med styrning av de riktlinjer som vi har fått av regering och riksdag, alltså försvarsbeslutet -24. Det är så att säga målet att leverera på det, med en tydlig målgång 2030 där det gäller krigsorganisationens utformning.

ÖB kan inte precisera hur stor andel av miljarderna som kommer att hamna i Sverige respektive utomlands men när det gäller ”väsentliga nationella säkerhetsintressen” – han nämner stridsflyg och ubåtar – så ligger tyngdpunkten på Sverige. Det handlar också om att se till att det finns en trygghet i försörjningen.
– Det talar om inte för Sverige så åtminstone för närområdet, säger han.
Ungefär en tredjedel av pengarna beräknas gå till krigsmateriel och resten till personal och infrastruktur, grovt bedömt enligt ÖB.

Vilken infrastruktur är det du ser mest behov av att uppdatera?
– I och med att vi ökar antalet värnpliktiga så är det väldigt mycket kaserner som behöver renoveras och på vissa ställen byggas.