Öresundsbron 25 år: Pendling, politik och potential
När Öresundsbron invigdes år 2000 var det efter årtionden av diskussioner, politiska förhandlingar och tekniska utmaningar. Idag, 25 år senare, har bron inte bara blivit en självklar del av infrastrukturen mellan Sverige och Danmark – den symboliserar också möjligheten till ökad integration, tillväxt och samarbete i hela Öresundsregionen.
Firandet av brons jubileum kulminerade nyligen i Broloppet, ett spektakulärt löparlopp över bron, där över 40 000 deltagare tog sig an sträckan mellan länderna. Bland löparna fanns Öresundsbrons vd Linus Eriksson, som tog sig i mål på plats 236.
– Det gick ganska bra. Jag har haft lite skada så jag sprang faktiskt lite lugnare, och det var nog klokt för det var motvind och ganska varmt. Men det var en härlig resa, säger Linus Eriksson.
När planerna på Öresundsbron blev verklighet i slutet av 1900-talet fanns visst motstånd från flera håll. Miljöskäl, kostnader och tveksamhet kring nyttan var återkommande argument. Idag är det dock få som saknar tiden då man fick förlita sig på svävare och långsamma färjor för att ta sig över sundet.
Sveriges infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) sprang också Broloppet och menar att bron inte bara har förändrat resandet utan även blivit ett nav för regional utveckling:
– Infrastruktur handlar inte bara om broar och räls. Det handlar om att binda samman människor, företag och kulturer. Hela regionen har vuxit tack vare bron, säger Andreas Carlson.
Tillsammans med sin danska motsvarighet, transportministern, arbetar Andreas Carlson med att harmonisera regelverk och förbättra villkoren för gränsöverskridande trafik, både på väg och räls.
Men utvecklingen har inte varit spikrak. Mellan 2010 och pandemins utbrott stod tillväxten mellan Sverige och Danmark i princip still. Pendlingen minskade, gränshandeln tappade fart, och den dynamiska rörelsen över sundet bromsades. Först nu, 2025, ser man åter tydliga tecken på ökning inom alla trafikslag – med ett viktigt undantag: godstrafiken på järnväg.
– Där har vi haft en stagnation under många år. Den danska sidan har särskilda begränsningar, bland annat på vagnvikt, vilket gör det svårt att konkurrera med andra rutter, säger Linus Eriksson på Öresundsbron.
Hoppet står nu till den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen, som om fyra år ska möjliggöra effektivare godstransporter genom Danmark och vidare ut i Europa. Då blir järnvägen mer konkurrenskraftig, menar Linus Eriksson. Han konstaterar också att pendlandet över Öresundsbron minst kan fördubblas – inte minst när en ny generation kommer att se möjligheterna på andra sidan sundet lika självklara som en flytt inom Sverige.
– Idag arbetspendlar runt 21–22 000 personer. Det skulle kunna vara det dubbla, eller till och med det tredubbla. När unga inser att man kan studera på den danska sidan, och så småningom även i Tyskland som bara är tre timmar bort, då kommer vi att föras samman ännu mer, säger Linus Eriksson.
Medverkande

Gäster