Två visioner för framtidens stad: Högt eller hållbart?

– Ett högt hus som har blivit gammalt och kanske inte längre behöver användas – hur sjutton river du det? säger Gabriella Olshammar, forskningsrådgivare med stort intresse av stadsbyggnad. Hon vill belysa hållbarhetsproblematiken med höga hus.

Ola Serneke blickar ut över Göteborg från toppen av Karlatornet, som har blivit symbolen för ett nytt kapitel i stadens utveckling. Målet? En levande stadsdel där människor bor, arbetar och umgås dygnet runt.

– Det optimala är att bagaren möter nattklubbsgästen. Då får du en trygg stad med liv hela tiden, säger Ola Serneke.
Hans vision för Karlastaden bygger på hög exploatering, många invånare och en blandning av funktioner – från skolor till restauranger. I hans ögon krävs det höjd för att skapa tillräckligt underlag för en levande bottenvåning.

– Fyravåningshus räcker inte. Då får du inga kaféer eller butiker. Det blir en död stadsdel, säger han.

Men det finns andra perspektiv. Gabriella Olshammar, forskningsrådgivare med stort intresse av stadsbyggnad, ifrågasätter idén att höjd är lösningen på stadens utmaningar. Hon lyfter istället fram Barcelona som ett inspirerande alternativ: en stad byggd i mänsklig skala, med högst fem våningar.

– Det skapar ett gytter, ett myller, en stad att leva i. Det handlar inte bara om täthet utan om hur man bygger tätt, säger hon.

För Gabriella Olshammar är det viktiga inte bara antal människor, utan hur staden känns för dem som bor där. Hon pekar på vikten av kontakt med marknivån, barnvänliga miljöer och offentliga rum som fungerar för alla.