Världsekonomin
Världsekonomin har aldrig varit viktigare - eller hur? Journalisten Katrine Kielos-Marçal och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén hjälper dig förstå varför saker och ting är som de är när det kommer till de stora ekonomiska frågorna. Nytt avsnitt varje vecka!
- 18:00Världsekonomin
62. Kinachocken 2.0: Så tar Kina över världshandeln
Donald Trump ville bekämpa det kinesiska handelsöverskottet. Nu ser det istället ut att gå mot det rekordartade 1,2 biljoner dollar när kinesiska bilar, bubbeltéer och labubudockor far ut i världen som aldrig förr. Kinachocken 2.0 pratar man om. I veckans Världsekonomin talar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Kina har flyttat fram positionerna som det viktigaste motpartslandet inom handel för stora delar av världen. Efter att landet blev medlem i världshandelsorganisationen WTO 2001, talades det om Kinachocken 1.0, men vad skiljer den från 2.0? En sak är den nya kinesiska kulturella dominansen, genom till exempel labubudockor och bubbelté. Men samtidigt som kinesisk export går som tåget, är den kinesiska ekonomin ingen solskenshistoria just nu. Vad får Kinachocken 2.0 för effekter på landets egen ekonomi?
- 18:12Världsekonomin
61. Varför marknaden inte fattar Trump: sex blinda fläckar
Donald Trump har de senaste sex månaderna gjort saker som i normala fall borde skapa panik på marknaden och bland amerikanska storföretag. Men de har inte riktigt reagerat. Varför? Är marknaden blind? Och i så fall på vilket sätt? Det brukar ju heta att näringslivet älskar tydliga regler och förutsägbarhet. Samtidigt har Trumps första sex månader vid makten präglats av motsatsen. Trots det är marknaden lugn. I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén skälen till det. Blickar man bakåt i historien har marknaden och storföretagen varit blinda förr, men är de det nu?
- 17:04Världsekonomin
60. Bidens jobbmirakel – en bluff? Så fel hade ekonomerna
Amerikansk ekonomi under Joe Biden var betydligt svagare än vad ekonomerna trodde. Bara hälften av de jobb som man antog skapades 2024-2025 visade sig faktiskt existera. Hur fel kan man egentligen räkna? Och hur kom det sig att vanligt folk faktiskt verkade känna på sig detta? I veckans avsnitt av Världsekonomin djupdyker Claes och Katrine i den senaste veckans världsekonomiska snackis: felräkningen gällande hur många jobb som skapades i USA under perioden april 2024-mars 2025 – och att den amerikanska ekonomin då inte alls var så stark som man trodde. Håller historien om Bidens ekonomiska eftermäle på att skrivas om? För Trump innebär felräkningen goda nyheter, han har fått vatten på sin kvarn och kan fortsätta sätta press på Fed om att sänka räntan snabbare.
- 17:14Världsekonomin
59. När vakthunden somnar – skuldkrisen vi inte fått än
Världens största marknad, obligationsmarknaden, ger sig i allt högre grad på stater. Och i världens största ekonomi ökar arbetslösheten – är det Trumps fel? Och landet som genom sin olja äger 1,5 procent av alla världens börsbolag, funderar på om det är för rikt. I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att skuldernas andel av BNP för OECD-länderna har gått från 70 procent 2007 till 110 procent 2023. Det har visat sig politiskt svårt att skära i de här skuldbergen. Samtidigt har vi just nu en situation där obligationsmarknaden verkar slumra och inte riktigt sätter den press som den kan göra. Varför är det så? I Norge har det varit val och just nu pågår en paradoxal ekonomisk debatt i vårt grannland. Har Norge blivit för rikt? Och hur undviker landet att smittas av det ekonomiska fenomenet "holländska sjukan”, då rikedom leder till fattigdom?
- 17:02Världsekonomin
58. Skjut oss inte! Men AI-bubblan behöver spricka
95 procent av all ny AI i näringslivet har ännu inte gett någon vinst, visar ny forskning från MIT. Till och med Sam Altman varnar för en bubbla. Står vi inför nästa IT-krasch? ELLER är det något med dagens AI-teknik som gör den annorlunda? I veckans avsnitt av Världsekonomin gör Katrine Kielos och Claes Måhlén en djupdykning i AI, en bransch där enorma summor investeras just nu. Börskurser har rusat och det råder FOMO-stämning. Är det en bubbla vi ser? Och går det i så fall att förutspå när den spricker? Tankarna går osökt till tiden runt millennieskiftet då IT-bubblan sprack. Vilka likheter och skillnader finns mellan de två bubblorna? Genom historien har man ofta hittat anledningar till att kunna säga “Det är annorlunda, den här gången”. Så… Hur revolutionerande är AI? Och hur mycket pengar finns det att tjäna? Och om, eller när, AI-bubblan spricker, vad blir konsekvenserna för världsekonomin?
- 17:09Världsekonomin
57. Statskapitalism och statsfinansiella dödsspiraler
Amerikanska staten går in som ägare i Intel som om den vore – tja… kinesiska staten…. Trump ger sig på centralbanken för att få dem att sänka räntan, vilket leder till att han straffas med högre ränta av … obligationsmarknaden. Dessutom: varning för statsfinansiell dödsspiral i Storbritannien? Och vad pågår egentligen i Frankrike? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om hur hösten har rivstartat med den amerikanska statskapitalismens framåtmarsch. Förutom det sensationella intåget i Intel har Trump även fortsatt sätta politisk press på Fed. Vad har Jerome Powell egentligen antytt och sagt om att sänka räntan? Och vad innebär det att Trump genom sitt agerande hotar Feds oberoende?
- 19:07Världsekonomin
56. Varför kanonerna styr mer än börsen
Putin åker bil med Trump. Kina handlar allt mer söderut. Och alla pratar om att handelspolitiken har kollapsat in i säkerhetspolitiken. I veckans avsnitt av Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén ordet som alla diskuterar just nu: Geo-ekonomi! Tanken att säkerhetspolitik och ekonomi bör hållas isär har länge varit rådande, åtminstone som princip. Men något har hänt de senaste åren – vem som handlar med vem har plötsligt blivit en förlängning av säkerhetspolitiken. Är den här nya världen, där handelspolitik används som säkerhetspolitiskt vapen, här för att stanna?
- 17:05Världsekonomin
55. Scott Bessent – mer än en knähund? Hur smart är han?
USA:s finansminister Scott Bessent har blivit något av börsens snuttefilt. Wall Street har fått för sig att han ensam kan tygla Trumps mer extrema ekonomiska impulser. Men nu visar det sig att Bessent i själva verket har en keps på sitt kontor med texten “Trump hade rätt om allt”. Det är säsongspremiär för Världsekonomin efter sommaruppehållet, och i veckans avsnitt pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om den fundamentalt förändrade relationen mellan USA och Europa. Har Europa lagt sig platt för USA…eller i själva verket i smyg vunnit första ronden i tullkriget? När det gäller Scott Bessent framställer han sig själv som Trumps ödmjuka tjänare. Men har han en egen agenda? Och i så fall – vilken?
- 17:50Världsekonomin
Ur arkivet: Obehaglig trippel och Kinas finansiella kärnvapen (41.)
I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det fortsatta kaoset med tullarna. Donald Trump lade 104 procents tullar på Kina. Bjässen i öst svarade med att börja sälja av lite av de amerikanska statsobligationerna som landet äger. Det som såg illa ut tidigare kan snabbt eskalera till något ännu värre om ingen bestämmer sig att vara den vuxna i rummet. Avsnittet är en repris från 9 april 2025.
- 17:12Världsekonomin
54. Sommarspecial: Europas återkomst
Det senaste året har Europa gjort någon form av återkomst och en stor anledning är förstås euron. Mellan sommaren 2024, då de amerikanska turisterna flockades till Europas museum och badstränder, och sommaren 2025 när de gör det igen, har euron stärkts runt 6,5 procent mot dollarn. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos vad som ligger bakom den här utvecklingen.