Private credit – trenden som kan leda till nästa kris

I framför allt USA har private credit, som härstammar från finanskrisen, ökat enormt de senaste åren. Stora fondjättar som Apollo och Blackstone lånar ut direkt till företag, ofta mindre och onoterade, som annars inte skulle få lån hos bankerna. Efter att finanskrisen slog till 2008, bland annat till följd av subprimelånen – stora bostadslån med låg återbetalningsförmåga – stramades regleringarna åt för banker och lån ordentligt. Men behovet av kapital fanns kvar och nya alternativa banksystem tog plats.

Entré: private credit.

Till skillnad från traditionell utlåning från banker kan de ta högre risk, kräva högre räntor och agera snabbare. Det lockar både investerare som söker högre avkastning och bolag som behöver kapital.

Nu, nästan två decennier senare, har den globala private credit-marknaden tiodubblats till över 2 000 miljarder dollar enligt IMF. På lång sikt spår McKinsey att bara den amerikanska marknaden kan växa till lika mycket som USA:s bnp som i dag uppgår till 30 000 miljarder dollar.

"Explosionsartat"

Men tillväxten väcker också oro när marknaden återigen hajpar oreglerade lån. Kritiker varnar för svårbedömda risker när stora summor hamnar utanför banksystemet och transparensen brister. Finansmannen Christer Gardell ser likheter med den svenska 90-talskrisen, likväl som finanskrisen, och varnar för riskerna med lånens utformning.

– Private credit har vuxit explosionsartat de senaste 10–15 åren, nya fonder startar hela tiden och lockar mycket kapital. Alla kreditvolymer som växer kraftigt vid sidan av banksystemet bör hållas under strikt uppsikt för att undvika en ny finanskris. Alla dessa ”tillväxtfenomen” har en sak gemensamt: låg transparens, säger han.

Det är en oro som delas internationellt där både amerikanska storbanker och myndigheter flaggar för den snabba framväxten och riskerna. Även svenska Finansinspektionen har uppmärksammat frågan och skriver i ett mejl till EFN att man nu uppdaterar sin riskbedömning och kommer informera marknaden om tillsynsaktiviteter påbörjas.

– Om de privata lånen sköts dåligt och fallerar kan det bli ”hell to pay”. När det verkligen brakar loss, vilket det tids nog kommer att göra, kommer vanliga investerare stå kvar med notan, sade JP Morgans vd Jamie Dimon i fjol när han varnade för private credit. Samtidigt som storbanken själv investerar 50 miljarder dollar i en egen kreditstrategi för att ta del av kakan.

Enligt banktoppen Eirik Winter, Nordenchef på BNP Paribas, ska riskerna tas på allvar då värdet på tillgångar kan svänga kraftigt, men anser att jämförelserna med 2008 är överdrivna.

– Jag har svårt att se att det skulle kunna bli så illa igen. Trots att det finns mer instrument som liknar subprimelånen på marknaden. Jag tror att man är lite smartare i dag än man var då. Det finansiella systemet är generellt starkare och mer välkapitaliserat nu. Det märktes inte minst när Silicon Valley Bank gick omkull våren 2023 utan att det spred sig till resten av systemet, säger han.

Tar plats i Sverige

Nordenchefen tror att private credit, som främst avser direktlån, är här för att stanna, men att intresset kommer klinga av när hajpen har lagt sig. Då kommer agnarna skiljas från vetet, menar Eirik Winter.

– När det har varit svårare tider har bankerna varit mindre benägna att låna ut, så det har varit en drag- och tryckeffekt som har skapat det här. Från låntagarens sida är det oftast ett bolag som antingen inte kan få lån någon annanstans, eller att man vill diversifiera sin funding. Men det är viktigt att se på vilka villkor och klausuler långivarna har.

Den svenska private credit-marknaden är än så länge liten, men intresset växer även här. En av de få svenska aktörerna är kreditförvaltaren Ymer, som arbetar med så kallade CLO-strukturer och inte direktlån, där hundratals små lån från private equity-bolag finns med i portföljen. Enligt grundaren och vd:n Stefan Engstrand förändrade räntehöjningarna förutsättningarna för CLO-marknaden radikalt när en attraktiv avkastning i kredit skapades.

– En risk med att investera i direktlån är att portföljerna ofta blir koncentrerade, illikvida och exponerade mot mindre bolag. Vår strategi skiljer sig genom att vara brett diversifierad och inriktad mot stora, väletablerade PE-ägda företag. CLO:er kombinerar i stället hög riskjusterad avkastning med diversifiering, transparens och en mer likvid andrahandsmarknad. Även om räntorna har sjunkit nu erbjuder tillgångsslaget en attraktiv löpande avkastning.

Gröna lån i startgroparna

En av de svenska aktörerna som ligger i startgroparna för att låna ut direktlån är den nystartade Svenska Hållbarhetsfonden, som backas av Europeiska investeringsfonden. Vid årsskiftet kommer bolaget lansera sin första fond som kommer fokusera på små och medelstora företag i den gröna omställningen.

– Vår fond kommer innehålla lån till företag som till exempel vill ändra sin energiförsörjning eller minska andelen fossildrivna fordon i sin flotta. Det är ren utlåning, likt en bank, och vi siktar på att ha 30–50 lån i vår portfölj. Vi är väldigt bankmässiga i våra bedömningar för låntagare och kreditrisker, säger Joakim Friis, vd och grundare av fonden.

I EU-kommissionens Draghirapport framhålls private credit som ett viktigt finansieringsalternativ och tillväxtfrämjande för Europa. När bankerna är den primära källan för krediter men samtidigt begränsas av hårda regleringar får inte europeiskt näringsliv de krediter som behövs för att få fart på tillväxten.

– En private credit-fond är därför inte enbart av intresse för investerare och låntagare utan också intressant utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Trenden är också tydlig – private credit-fonder växer starkt i Europa och alltmer kapital går dit, säger Joakim Friis.