Professorn om känsliga stödet till Powell: ”Ingen normal process”

När det på söndagskvällen uppdagades att Federal Reserves ordförande Jerome Powell delgivits en stämning i en brottsutredning rörande renoveringar av Fed-byggnader, mobiliserade centralbanksvärlden till stöd. Stämningen uppfattades som ännu ett led i en kampanj där Trumpadministrationen anses försöka påverka centralbankens räntesättning, som enligt etablerad praxis ska vara fri från politisk inblandning.

I ett brev publicerat på tisdagen, signerat bland andra riksbankschefen Erik Thedéen och i Nya Zeeland nytillträdda före detta vice riksbankschefen Anna Breman, slöt en rad centralbankschefer upp bakom Powell och visade sin fulla solidaritet.

"Det här är en attack mot en person som försöker, likt jag och mina kollegor, upprätthålla det uppdrag vi fått från lagstiftarna. Och det är det som är det paradoxala här", sa Erik Thedéen på tisdagskvällen i Aktuellt.

"Naturligt poängtera värdet av oberoende"

Trots att det kan anses problematiskt för de oberoende centralbankscheferna att självmant kliva in i vad som uppfattats som en politisk konflikt i ett annat land så anser Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, att det var rätt agerat.

– Både politisk och ekonomisk debatt är ju numera till stora delar global och bör enligt min mening så vara. Och vad som händer med den amerikanska centralbankens oberoende har konsekvenser för världsekonomin. Mot den bakgrunden tycker jag det är naturligt och rätt att andra centralbankschefer poängterar värdet av ett oberoende Fed, säger han till EFN.

– Sedan bör de väl i regel inte ge synpunkter på normala rättsprocesser, men här talar ju det mesta för att detta inte är någon normal rättsprocess utan ett led i administrationens försök att inskränka Feds oberoende genom att visa att det kan få negativa personliga konsekvenser att inte dansa efter Trumps pipa. Det har ju också varit fråga om tidigare rent personliga påhopp från Trumps sida på Powell för hans inställning i frågan om styrräntan, tillägger han.

Anna Breman fick kritik i Nya Zeeland

Anna Breman, som alltså nyss tillträtt som chef över Royal Bank of New Zeeland (RBNZ) fick i sin tur uppmärksammad kritik från Nya Zeelands utrikesminister, Winston Peters.

”Nya Zeelands centralbank är förvisso självständig från regeringen i fråga om penningpolitik, men RBNZ har ingen roll att spela när det kommer till amerikansk inrikespolitik. Vi påminner centralbankschefen om att stanna inom hennes nyzeeländska bana och om att hålla sig till inhemsk penningpolitik. Om centralbankschefen hade ställt frågan så hade detta varit rådet från utrikes- och handelsdepartementet, men det gjorde hon inte”, skrev Peters i ett inlägg på mikrobloggen X.

Lars Calmfors lyfter att man kan diskutera vad effekten av centralbankschefernas brev faktiskt blir.

– Å ena sidan visar det amerikansk publik vilka bedömningar som omvärlden gör. Å andra sidan kan Trump et consortes (och andra, reds. anm) förstås använda inlägget som bevis på hur en internationell globalistisk elit lägger sig i vad som är bäst för USA. Jag skulle tro att den första effekten är den viktigaste, men det är förstås svårt att veta, säger han till EFN.