Professorn om räntefrossan: ”Krävs ofta en finanskris”

Obligationsmarknaden pressas när räntorna på långfristiga statsobligationer stiger på flera håll i världen. Det har i sin tur blivit ett växande orosmoln för börserna.

Särskilt blickar marknaden mot den amerikanska 10-åringen som har handlats till över 4,7 procent under de senaste dagarna och den amerikanska 30-åringen som handlas till över 5,3 procent. Den sistnämnda har inte varit på en lika hög nivå sedan 2007.

– Det är osäkerheten med sundet, oljepriset och inflationen. Det är som en dimma där ingen riktigt vet hur det ska sluta, säger Jan Törnstrand, förvaltare på Norron Asset Management.

Under onsdagseftermiddagen, svensk tid, meddelade det amerikanska finansdepartementet att de utökar sina återköp av statsobligationer, vilket fick långräntorna att falla tillbaka något.

Samtidigt riktas marknadens blickar mot USA:s växande och kostsamma statsskuld, som gör den amerikanska ekonomin mer räntekänslig och utgör en tydlig sårbarhet.

– Det här är inget nytt. Det är bara det att när de långa räntorna i USA börjar gå upp på det här sättet så börjar man att diskutera det, säger Jan Törnstrand.

”Självuppfyllande negativa förväntningar”

Även japanska, franska och brittiska långräntor har stigit. Det konstaterar Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– I länder med hög statsskuld medför stigande räntor att räntekostnaderna ökar avsevärt. Det spär på oron för om staternas finanser är hållbara och då stiger räntorna ännu mer. Det är risk att det blir blir självuppfyllande negativa förväntningar.

Han ser inte den senaste tidens utveckling i sig som dramatisk, men varnar alltså för att situationen kan bli mer problematisk om de stigande räntorna börjar förstärka oron för statsfinansernas hållbarhet.

Sambandet bygger på att allt fler länder behöver ställa ut obligationer (vilket staterna gör när de lånar pengar), men att det inte nödvändigtvis finns flera personer som vill köpa obligationerna. Priset på obligationerna går ned och räntorna, som rör sig som inversen till obligationspriset, stiger.

– Det som har hänt i år verkar inte främst handla om stigande inflationsförväntningar utan mer om att många vill låna pengar samtidigt och då blir det dyrare för den som vill låna. Staterna har stora underskott och behöver låna mycket samtidigt som vi har en stor privat upplåning kopplad till AI.

Ekonomen: Krävs en finanskris för att vända trenden

Enligt Martin Flodén är det svårt att se vad som skulle kunna vända trenden.

– Det blir svårare och svårare ju mer man har lånat och ju högre räntorna är. Det som skulle behövas är lite ordning och reda i de offentliga finanserna i USA, Storbritannien, Japan och Frankrike. Sen skulle det underlätta om det var lite mindre geopolitisk osäkerhet.

I grunden handlar det om att staterna måste skära ned på utgifterna eller öka skatteintäkterna – eller en kombination av båda.

Är det troligt att det kommer att ske?

– Det är ingen som tror att det är enkelt utan det krävs tuffa beslut och prioriteringar. Ofta krävs det någon form av finanskris som gör att staterna tvingas ta tag i problemen, även om det är bättre att göra det innan. Men det är inte alltid man får politiskt stöd för det då, säger Martin Flodén.