Proffset: Då ska du slå till – för att få en tjuvstart
Börsen har officiellt klivit in i sin svagaste period.
Normen är att vänta till november – men färsk statistik visar att den som tjuvstartar i slutet av oktober får bäst betalt.
– De bästa lägena kommer ofta när det ser som svagast ut, säger DNB Carnegies grafguru Johnny Torssell.
Den så kallade ”Halloween-effekten” är en av börsens mest seglivade sanningar. I grund och botten handlar den om att merparten av avkastningen historiskt har skapats mellan november och april – medan maj till oktober i snitt varit betydligt svagare.
Kollar man till exempel på OMXS30 från 1997 till 2026 blir skillnaden brutalt tydlig – och det är precis det DNB Carnegies tekniske analytiker Johnny Torssell visar i sin senaste genomgång.
Mellan maj och oktober har avkastningen i snitt varit -0,43 procent, en period som dessutom rymmer flera av de största börsfallen, medan vinterhalvåret i stället stått för en genomsnittlig avkastning på 9,17 procent per säsong.
Det har gjort strategin simpel: stå utanför marknaden under sommaren och kliv tillbaka inför vintern.
Fast riktigt så enkelt är det inte.
”Då är man ofta redan sen”
När Johnny Torssell bryter ned siffrorna ytterligare blir bilden mer nyanserad. Det handlar inte bara om att välja rätt halvår – man måste välja rätt vecka också.
Den som väntar till november är ofta redan sen. Avkastningen börjar nämligen byggas redan i slutet av oktober – innan den breda marknaden hunnit positionera sig.
Att gå in i början av november har historiskt gett 9,17 procent per period, men med en tjuvstart i slutet av oktober stiger avkastningen till 10,38 procent.
Skillnaden kan tyckas liten, men över tid blir den avgörande.
– Väntar man till november är man ofta redan sen. Uppgången börjar byggas redan i slutet av oktober, och det är där försprånget skapas. Det låter som små skillnader, men över tid blir det en tydlig effekt i avkastningen, säger Torssell.
Stora variationer mellan åren
Men mönstret är långt ifrån felfritt. Variationerna mellan enskilda år är stora, och i svagare marknadslägen kan nedgångarna fortsätta trots att statistiken talar för en vändning. Tajmingen kräver därför disciplin – och en viss risktålighet.
– Det här funkar inte varje år, men över tid finns ett tydligt statistiskt övertag, säger Torssell.
Stockholmsbörsens totalavkastningsindex är sedan 1997 upp cirka 1 750 procent, motsvarande en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 10,20 procent.
