Profilerna: Det hade vi fel om under 2024

Vändningen för småbolagen kom aldrig. USA-börsen överträffade allt medan Stockholmsbörsen gick sådär.

Donald Trump blev vald till USA:s president.

Räntesänkningarna i Sverige kom med besked, men i USA dröjde dem lite längre.

Ja, detta är bara några av alla saker som inträffade under året. Men om vi spolar tillbaka bandet – vad hade experterna fel om?

Astrid Samuelsson, fondförvaltare på Healthinvest

– Jag hade inte räknat med att det amerikanska valet skulle slå så negativt på hälsovårdssektorn. En republikansk ”sweep” (republikansk vinst i kongressen och vita huset) borde egentligen vara positivt för sektorn. Men Trumps nomineringar till sin administration, inte minst Robert F Kennedy Jr, skapade oro. Hans skeptiska uttalanden om vaccin väckte särskild uppmärksamhet. Gissningsvis kommer han låta mer måttfull när han blir förhörd i senaten vilket skulle kunna ge en återhämtning.

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank

– Jag trodde inte att amerikanerna skulle ge Donald Trump fyra år till som USA:s president, men det gjorde de – och dessutom med övertygande marginal. Att hans seger skulle ge USA-börserna en sån enorm medvind hade jag inte heller räknat med. Marknaden tog fasta på det positiva med sänkta skatter och avregleringar – de negativa effekterna av tullar, stram migrationspolitik och potentiellt högre inflation och räntor la man mindre vikt vid – åtminstone tills Powell höll årets sista presskonferens och talade om en ny fas för penningpolitiken.

Robert Oldstrand, aktiestrateg på Swedbank

– Något som inte realiserades men som vi hade i förväntansbilden var makroutvecklingen i Europa och Sverige under andra halvåret. De gröna skott vi hade sett i Europa och Sverige blommade aldrig ut. Första halvårets optimistiska utsikter från många cykliska bolag realiserades generellt inte. Detta förklarar en del av den kräftgång vi sett under andra halvåret, inte minst bland en del verkstadsbolag men tydligast hos konsumentvarubolagen.

– Vi hade också positionerat oss lite för att uppgångarna skulle bredda sig i Sverige, men vi har fått förlänga det scenariot in i nästa år. Som det ser ut nu är 50% av börsens bolag på minus i år, men förutsättningarna för börsutvecklingen tycker vi ser fortsatt bra ut.

Kelly Connelin, analytiker och programledare på EFN

– Jag trodde i höstas att defensivt skulle gå bättre mot slutet av året. Ju mer det lutade åt att Trump skulle ta hem valet så bytte jag fot och trodde tech skulle gå starkt. Där fick jag visserligen rätt.

– Sedan hade jag trott på större och fler förvärv under 2024, men så blev inte fallet. Jag trodde också på fler börsnoteringar än de som kom.

– Något som jag är besviken på är att Calliditas lämnade börsen till en oväntat låg prislapp. Jag är förvånad över att styrelsen och huvudägarna var nöjda med budnivån.

Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB

– Jag får erkänna att jag för ett år sedan räknade med att fastighetsaktier skull utvecklas väl i år till följd av styrräntesänkningarna. Så har ju inte blivit fallet.

– Jag trodde inte heller vinsttillväxten skulle bli riktigt så stark, på aggregerad nivå, som den nu ser ut att bli för 2024. Det vill säga jag befarade större estimatnedrevideringar än vad vi fick. Därmed blev också börsuppgången 2024 något större totalt än vad jag trodde då (0-5% indexuppgång + direktavkastning).

Niklas Ekdal, krönikör på EFN

– Några dagar i augusti, på Demokraternas konvent i Chicago, trodde jag att Kamala Harris kunde vinna. Hon drog in mest kampanjpengar, hennes kurva pekade uppåt, man förfördes av charmtroll som Bill Clinton och Michelle Obama.

– Dock blev illusionen kortvarig. När jag reste vidare över USA kändes det att Trumps primitiva budskap trängde igenom bruset bättre än den sofistikerade och lite röriga advokatyren från en kvinna i Vita huset. Inflationen gick inte att snacka bort.

Pontus Dackmo, förvaltare och vd på fondbolaget Protean Funds

– Jag trodde att 2024 skulle bli året då Getinge la den trista historiken av gamla fnurror med amerikanska myndigheter bakom sig. Det var fel. Det visade sig snarare att även små nya problem som uppstod tolkades väldigt negativt av marknaden. Så det blir nog 2025 som vi vågar gå vidare från saker som snart är tio år gamla. Insiders i bolaget verkar vara inne på samma spår; jag tror aldrig jag sett så många köp, av så många, i bolagets historia.

Anders Rudolfsson, aktiemäklare på DNB

– Jag hade inte trott att OMXS30 skulle gå så mycket sämre än Tysklandsbörsen. Problemen där känns betydligt större. Sedan såg jag inte heller den enormt starka reaktionen på börsen i USA jämfört med Europa och Sverige efter valet av Trump.

– Jag hade också räknat med att fastighetsaktier skulle gå bättre under andra halvåret, efter att Riksbanken sänkt räntan så mycket som de gjorde. Men OMX Stockholm Real Estate är fortfarande på minus sedan årsskiftet.

– Sedan har vi också den stora korrektionen i somras på börsen på dollar/yen carry-traden. Den kom som en blixt från klar himmel – den såg man inte alls!

– Slutligen så är det oväntat att Ericsson är den näst bäst presterade aktien på OMXS30. Men kul! Jag hade också hoppats på att Swedbank skulle få sin bot från DOJ under året, men nu får vi vänta tills 2025 eller 2026. Kinneviks förtroendetapp blev också betydligt större än väntat. Nu har man ett börsvärde på 20 miljarder kronor, och då har man ändå 12 miljarder i kassa.

Ellinor Beckett, analytiker och analysredaktör på EFN Finansmagasinet

– Jag underskattade helt klart kraften i de stora amerikanska techbolagen och hur länge en trend kan hålla på. Redan i slutet av 2023 och början på 2024 var man rejält trött på alla diskussioner om hur AI ska förändra världen. Det temat är lite mer sansat nu. I övrigt var jag överoptimistisk när det kommer till konsumentens återhämtning. Jag trodde också att vi skulle få se en återhämtning i grön teknik, men den har ju verkligen inte kommit. Jag trodde också att konsulterna skulle gå bättre, men där ser vi en stor skillnad mellan olika bolag.

Jan Häggström, krönikör på EFN

– Givet att jag fick rätt om att inflationen och räntorna i USA inte skulle gå ned så mycket som marknaden och Fed trodde i september hade jag förväntat mig att USA-börsen skulle påverkas negativt när förväntningarna väl ställdes om. Men där gick jag bet! Trots att långa USA-räntorna gått upp en hel procentenhet sedan jag skrev min krönika i september har börsen fortsatt att ånga på uppåt.

Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken

– Vad jag inte hade väntat mig under 2024 var nog att konjunkturen skulle vända nedåt under sommaren. Året började ju med en hel del gröna skott, men de vissnade rätt fort under sommaren. Åtminstone i Europa. Sedan hade jag nog inte trott att kronan fortfarande skulle vara så svag som den är givet hur svensk ekonomi gått relativt eurozonen. Och till sist är jag uppriktigt förvånad över hur stor del av uppgången i världsindex som drivits av Mag7-aktierna. En av de största riskfaktorerna inför 2025.

John Skogman, driver Börspodden och är daytrader

– Det absolut största felet jag gjort i hela min karriär är att tro för mycket på småbolag. Svenska småbolag är i princip enmansföretag i den stora världen och många finns mest för att ledningen ska få leka börsvd:ar. Jag tror man gör sig själv en stor tjänst genom att gå upp några nivåer i bolagsstorlek som investerare

– Ett annat fel jag och svenska folket gjort är att tro för mycket på vad EU kan uträtta. Europa och Sverige har tappat massor de senaste decenniet och Ukrainakriget är på nåt sätt det som definierar det exakt. Hur vi återigen inte kan lösa något annat än hur skruvkorkarna ska sitta fast på plastflaskor och för böna och be för att USA ska rädda Ukraina medan vi skickar filtar. Europa har inte lärt sig något sen Balkankrigen.

– Slutligen så har jag trott för mycket på mig själv under 2024. Men det har blivit tydligt att jag kom från ingenstans och dessvärre inte tagit mig nånstans heller. Jag vet inte hur jag ska lösa det men alla behöver inte bli nåt som lärarna sa till mig i skolan.

Henrik Mitelman, krönikör på EFN

– Inför år 2024 tänkte jag att detta blir året då konsumenten andas ut efter räntechocken. För under år 2024 skulle inflationen falla och räntan med den. Detta inträffade, som bekant, men det ledde inte till någon vidare shoppingfest. Konsumenten har visserligen andats ut när inflationen bedarrat och lönerna stigit, väl illustrerat av uppgång i consumer confidence i Europa, men den faktiska shoppingfesten har uteblivit. Fast vänta bara. År 2025 inleds den, kanske.