Protean blankar Schörlings jätte – ser Ozempic-effekt

En studie från Cornell University, som bygger på data från omkring 150 000 amerikanska hushåll, visar hur användningen av GLP-1-läkemedel påverkar livsmedelskonsumtionen. Studien lyfts fram av Protean-förvaltaren Pontus Dackmo i fondens månadsbrev.

”Läkemedlen leder inte så mycket till att konsumenternas matkassar krymper som att innehållet förändras. Onyttiga njutningsprodukter förlorar, proteinrika livsmedel vinner. Den här uppdelningen är tydlig för oss två led bakåt i värdekedjan, hos ingrediensleverantörerna”, skriver han i fondens månadsbrev.

Enligt studien minskade hushållens utgifter för dagligvaror med 5,3 procent sex månader efter att behandlingen inletts. Bland hushåll med högre inkomster var nedgången över 8 procent.

Konsumtionen av salta snacks minskade med 10 procent, medan sötsaker och bakverk uppvisade liknande nedgångar. Yoghurt var däremot den produktkategori som ökade mest.

En undersökning från EY-Parthenon i oktober visar samtidigt att 21 procent av den vuxna befolkningen i USA har provat GLP-1-läkemedel.

”För första gången använder dessutom en majoritet läkemedlen i syfte att gå ned i vikt. För investerare är den viktiga slutsatsen att det handlar om en förändring i försäljningsvolymerna, inte om en övergående trend. Ingen marknadsföringsbudget i världen kan locka tillbaka en konsument som helt enkelt inte är hungrig”, skriver Dackmo.

”Helt avgörande för tillverkningen”

Utvecklingen har fått förvaltarna på Protean att ta positioner i två bolag: De har blankat den svenska fettjätten AAK och tagit en lång position i danska Novonesis, som utvecklar enzymer och mikrobiella kulturer för bland annat livsmedelsindustrin.

”Efter samgåendet med Chr. Hansen har Novonesis en globalt ledande position inom mejerikulturer. Varje yoghurtförpackning, liksom ost och andra fermenterade mejeriprodukter, kräver sådana kulturer. De utgör en försumbar del av mejeriproduktens totala kostnad, men är helt avgörande för tillverkningen”.

Samtidigt pekar Protean-förvaltaren på att flera av AAK:s viktigaste produktområden, däribland chokladfetter, är exponerade mot de livsmedelskategorier där konsumtionen minskar snabbast.

Under det tredje kvartalet minskade AAK:s rörelseresultat med 8 procent, samtidigt som rörelseresultatet per kilo sjönk inom samtliga tre affärsområden.

”Visst har AAK lanserat GLP-1-anpassade produkter med tillsatt protein och fiber, men det räcker knappast för att kompensera för motvinden inom övriga delar av verksamheten. Strategin att vara lång Novonesis och kort AAK har fungerat utmärkt den senaste tiden, och vi är medvetna om att mycket av det negativa redan är inprisat i AAK:s aktiekurs. Vi får se hur länge vi väljer att behålla positionerna”, skriver Dackmo.

Novonesis aktie har stigit cirka 15 procent sedan årsskiftet, samtidigt som AAK:s aktie har fallit 30 procent. Under året har de korta positionerna i AAK ökat från omkring 3,8 till 7,8 procent.

Familjen Schörling är, genom ägarbolaget Melker Schörling AB, största ägare i AAK och kontrollerar drygt 30 procent av kapitalet och rösterna. Börsvärdet uppgår till 46,5 miljarder kronor.