Rådet efter Trumps tullsmocka ”Slösa aldrig bort en kris”

2025 har varit det stora ”oredans år” i handelspolitiken.

Det konstaterar Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium.

Donald Trumps omfattande tullbesked på ”Liberation day” den 2 april fick Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad att ställa om över en natt.

– Vi visste att något skulle komma, men det som meddelades hade väldigt få sett framför sig, säger Anders Ahnlid.

– Det som överraskade var storleken på tullarna och sättet hur de helt godtyckligt delades ut. Det blev ganska absurt alltihop.

Anders Ahnlid säger att myndigheten omfördelade resurserna ”avsevärt” och åsidosatte andra projekt för att lägga det stora fokuset på tullarna. Den 11 april upprättades även en tulljour, som svenska företag har kunnat höra av sig till under året.

– Vi insåg att det var viktigt att ge våra företag bästa möjliga stöd i situationen.

– Rent nivåmässigt är tullarna i dag inte lika illa som de var i april, men det är fortfarande väldigt illa. För EU:s del gäller en 15 procents tull för merparten av vår export medan stål- och aluminium har en tull på 50 procent. Så det är ändå avsevärda ensidiga höjningar.

”Historiskt”

Och tullarna har fått stora konsekvenser för svenska företag. Mellan april och september 2025 var Sveriges export till USA 25 procent lägre än under samma period 2024.

– Det är historiskt. Samtidigt kan siffrorna se annorlunda ut över tid. Men det här följer vi väldigt noga, säger Anders Ahnlid.

– Vi har flera svenska företag, med hög exponering mot USA i termer av export, som har påverkats väldigt mycket under året. De har tvingats sätta sig in i helt nya rutiner för den amerikanska handeln, med avsevärt större administrativa bördor.

Det handlar framförallt om företag inom stål- och aluminum-sektorn och hela mekaniska industrisektorn med all verkstadsindustri.

– Det har blivit bökigt för dem, säger han.

Pekar ut Kina som nästa orosmoln

Efter det enormt stökiga 2025 spår Anders Ahnlid att vi kommer få se en omfördelning av handeln under nästa år.

– Det kommer vara så att USA:s import minskar. Vi ser i våra modeller att det får till följd att deras export också minskar, sannolikt mer än importen.

– Eftersom handeln kommer omfördelas är det viktigt att svenska företag är agila och söker alternativ. Det kommer bli viktigt hur EU sköter handelsförhållandena med andra parter. Här står EU inför ett test.

Flera osäkerhetsfaktorer lär även prägla Sverige under 2026.

– Det handlar fortsatt om den ryckighet som finns i amerikansk handelspolitik. Vågar man lita på att USA står fast vid det man avtalat om? Vi ser redan nu hur det mullrar i Washington med invändningar mot EU regelverk på det digitala området som USA menar drabbar deras techjättar.

Han menar att detta riskerar att skapa nya handelsfriktioner.

– Vi får hoppas att uppgörelsen håller. Men det finns osäkerhet här som är bekymmersam.

– Men för företagens del så är det inte bara USA-handeln som man håller ögonen på, utan vi har ett land som på längre sikt är ett svårare problem, nämligen Kina. Där har företag nu under flera års tid tvingat förhålla sig till ett annat läge där den framtidstro som fanns i den relationen med Kina när de kom med i WTO 2001 har förbytts till ett läge med auktoritär regim i Peking som inte kan hanteras på samma sätt som andra länder.

Rådet: Slösa aldrig bort en kris

I den allt mer osäkra omvärld ser Anders Ahnlid tre saker som EU behöver göra framåt.

– Det handlar om att hantera relationen till USA och agera för att tillgodose våra intressen i WTO (världshandelsorganisationen) och kring frihandeln.

Det tredje handlar om att inte låta en sådan här kris ”gå till spillo”, menar Ahnlid.

– Man brukar säga att man aldrig ska slösa bort en kris. Vi har nu äntligen all anledning att få ordning på EU:s inre marknad, och man kan önska att den oreda och fara i den globala handeln skulle göra att EU:s medlemsländer förstår att man ska tillvarata det man rår över själv. Vilket är den inre marknaden. Man får hoppas att det blir ökat tryck att göra de reformer som behövs för att vi ska klara oss konkurrensmässigt bättre i framtiden.