Ränteoron sprider sig på marknaden: ”Finns en sårbarhet”
Marknadens ränteförväntningar har svängt hastigt efter den eskalerande konflikten i Iran. För bara en vecka sedan låg fokus på kommande räntesänkningar, men i takt med att energioron tilltagit har marknaden snabbt positionerat om – och höjningar kan inte längre uteslutas.
– Marknaden har ställt om förväntningarna från stor sannolikhet för en räntesänkning så sent som i förra veckan till att nu inte se någon räntesänkning alls. Fokus är väldigt mycket på energi och att det lyfter inflationen, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Den snabba omprissättningen kommer i spåren av oro för störningar i olje- och gasleveranser på grund av utvecklingen i Mellanöstern. Högre energipriser har åter satt inflationen i centrum.
På bara några dagar har siffrorna svängt kraftigt. Sannolikheten för en ECB-höjning i år ligger nu kring 34 procent, upp från betydligt lägre nivåer tidigare i år. Samtidigt har chansen för en Fed-sänkning i juni fallit till 30,7 procent, från nära 50 procent förra veckan, enligt CME:s Fedwatch. Samma skifte syns även i svensk räntemarknad.
Energin i fokus – igen
Isaksson pekar på erfarenheterna från 2021–2022, då energipriserna spillde över i flera led och drev upp inflationen brett i ekonomin.
– Effekten på svensk inflation finns där. Det är framför allt energipriserna det handlar om. Drivmedelspriserna har ökat och det kan få genomslag.
Samtidigt varnar han för att dra alltför långtgående slutsatser av marknadens rörelser.
– Man ska vara lite försiktig när man tolkar prissättningen. Det handlar inte bara om vad centralbankerna de facto gör, utan också om positionering i en osäker situation.
Riksbankens svåra avvägning
För Riksbanken innebär utvecklingen ett mer komplicerat läge. Om energipriserna biter sig fast kan inflationsutsikterna försämras, vilket minskar utrymmet för sänkningar – eller i ett utdraget scenario till och med öppnar för höjningar.
– Om det här håller i sig länge och gasleveranserna till Europa uteblir finns en sårbarhet. Då kan effekterna på inflationen och i förlängningen räntorna bli större, även om det inte är huvudscenariot.
Men det finns en motkraft.
– I andra vågskålen ligger osäkerheten som tynger tillväxten. Det kan leda till mindre konsumtion, färre investeringar och färre anställningar, vilket drar åt andra hållet.