Regeringen: Kriget har ”påtaglig påverkan” på Sveriges ekonomi

Det framkom vid en pressträff med statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson på torsdagen om de ekonomiska konsekvenserna av krigen i Ukraina och i Mellanöstern.

Kristersson konstaterade att olje- och gasnivåerna har stuckit i väg, men den stora osäkerheten är sjöfartens framkomlighet. Samtidigt är det ganska mycket som Sverige inte kan påverka, i det läget måste vi göra vårt bästa här hemma.

Statsministern åker om några timmar till Cypern på informellt EU-möte, de kommer bland annat att diskutera vad länder kan och får göra för att motverka de höga energipriserna.

Regeringen har hittills beslutat om sänkt skatt på bensin och diesel samt elstöd, men har utrymme att göra mer om det skulle behövas, framhöll statsministern.

"Vi säger det inte för att larma, men det är ett allvarligt läge", sade Kristersson.

EU-kommissionens förslag på onsdagen är det ännu rätt lite konkretion i, enligt statsministern.

"Europa måste göra massiva investeringar i förnybar energi, kärnkraft och förnybart, i Europa, för att göra oss mindre sårbara", sade han.

Svantesson: ”Ransonering går inte att utesluta”

Elisabeth Svantesson har kommit hem från IMF/Världsbankens vårmöten i Washington, där hon under två år innehar höga poster i de två organisationerna.

I de möten hon hade där framgick att det blev tydligt att länderna runt Gulfen målar en annorlunda bild än den amerikanska sidan.

"Iran har reagerat mycket hårdare än man väntat sig", sade hon.

Även om kriget skulle avslutas väldigt snabbt så är det fortfarande konsekvenserna av det som hänt stora, betonade hon, och tillade att vi får räkna med högre gaspriser i vinter.

Det kommer att påverka Sveriges, EU:s och världens ekonomier, de fattigaste länderna drabbas hårdast och de som är beroende av fossil energi.

Hårdast drabbas de länder, som Italien, som har både har en energimix som är beroende av fossila bränslen samtidigt som de har hög statsskuld.

Finansministern sade att regeringen "tar höjd" för dessa effekter. Det ena handlar om åtgärder som kan mildra effekterna för hushåll och företag, det andra handlar om att minska användningen av energi om kriget blir utdraget och det tredje om att utöka utbudet av energi, bland annat vattenkraften.

En statlig ransonering av bensin vill regeringen undvika, exakt vilka åtgärder som kan bli aktuella återkommer de till.

"Vi planerar inte nu får någon ransonering, men det går inte att utesluta", sade Kristersson.

Regeringen har bjudit in en rad aktörer för att höra om deras uppfattningar om flödena, som Maersk och LRF, på måndag.

Regeringen kommer vidare att presentera en ny prognos över ekonomin i början av maj.