Regeringen presenterar övergångsbudget – lägre tillväxt nästa år

Finansminister Elisabeth Svantesson konstaterar att vi befinner oss i ett speciellt politiskt läge.

"Regeringsbildningen tar tid och vi behöver förhålla oss till det. Mitt budskap till svenska folket är att även om vi saknar en ordinarie regering så kommer vi ta ansvar för att se till att statens verksamhet i grunden ska fungera genom övergångsbudgeten", säger hon.

Arbetslösheten väntas sjunka från 8,5 procent i år till 7,7 procent nästa år. KPIF-inflationen väntas stiga från 1,5 procent till 2,3 procent.

Det strukturella sparandet (exklusive försvar och stöd till Ukraina) bedöms uppgå till -0,5 procent i år, 0,0 procent nästa år och +0,2 procent år 2028.

Bruttoskulden som andel av BNP väntas öka från 35.1 procent år 2025 till 37,0 procent år 2028.

Regeringen skriver att huvudprincipen för en övergångsbudget är att den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen, det vill säga budgeten för 2026.

Satsningar på försvaret blir av

Vissa undantag görs dock, bland annat för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas och för att ta hänsyn till redan beslutade lagar och ingångna avtal.

I det turbulenta omvärldsläget behöver Sveriges totalförsvar fortsätta att fungera. De tidigare planerade satsningarna för uppbyggnaden av totalförsvaret kvarstår därför, med vissa justeringar.

Det remitterade förslaget om att höja åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer ingår också i budgetpropositionen.

Det finns sedan tidigare beräknade ökningar av anslagen till transportinfrastruktur. Regeringen föreslår även ökade medel till investeringar i transportinfrastruktur utifrån försvarets behov.

Flera av de tidigare aviserade tillskotten till Kriminalvården kvarstår antingen för att de är bundna i lag eller för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner.

Anslagsramen för försvaret och samhällets krisberedskap höjs med 9,5 miljarder kronor 2027 och för rättsväsendet med 6,2 miljarder kronor.