Regeringen öppnar för uranbrytning nästa år

Från och med årsskiftet är det grönt ljus att bryta svensk uran enligt en proposition från regeringen. Det senaste steget bort från förbudet mot uranbrytning 2018.

– Det är ju en kontroversiell råvara men ett logiskt besked såtillvida att Sverige ska satsa mer på kärnkraft, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Varför inte importera som man gör nu?

– Det är ju hyckleri … Vi vill ha kärnkraft. Men vad ska vi ta uranet från? Ja, inte vet jag, säger någon. Men absolut inte härifrån.

Även kommunernas vetorätt mot urangruvor kan försvinna från årsskiftet med regeringens förslag att reglera uranbrytning som annan gruvbrytning i stället för kärnteknisk verksamhet, vilket gör att projekten beslutas om i Bergsstaten samt mark- och miljödomstolen.

Se inslaget här

Bolagen som väntat ut beslutet

Störst är investerarnas intresse för fyndigheterna Häggån och Viken i Jämtland som tillsammans står för en av världens största uranreserver, säger Olof Martinsson, universitetslektor i Malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

– Skulle de få tillstånd att komma i produktion så kan de förse Sverige med den uran som behövs till kärnkraften, säger Olof Martinsson.

Enligt det australiska ägarbolaget Aura Energy finns möjliga resurser på runt 308 000 ton uran vid Häggån-projektet som sedan i år drivs med australiska Neu Horizon Uranium.

Aura Energy, med ett börsvärde på över 170 miljoner australiska dollar, prospekterade i Häggån under mitten av 2000-talet och äger projektet genom dotterbolaget Vanadis Battery Minerals, vars planer på en börsnotering gick i stöpet 2018.

Eftersom urangruvor ofta finns tillsammans med andra viktiga metaller ställde flera bolag tillfälligt om i hopp om att regeringen skulle ändra väg efter 2018, säger Olof Martinsson.

– De har ju legat och väntat ut det här beslutet.

Ett exempel på det är kanadensiska District Metals som noterades på First North i början av året och efter ett kursrally under sommaren nu värderas till 990 miljoner kronor på börsen.

Efter att ha fokuserat på koppar och zink undersöks nu uranfyndigheter i Viken, som enligt Olof Martinsson har tillgångar på knappt 400 000 ton.

Efter att eventuellt beviljats bearbetningskoncession av Bergsstaten är nästa steg att klara kraven från mark- och miljödomstolen vilket kan innebära stora kostnader som påverkar projektets lönsamhet – och även med ett godkännande ligger produktionen i alla fall tio år bort, säger han.

Lycksökare – risker för miljö och skattebetalare

Även Christian Kopfer ser utvecklingen som i ett tidigt skede med höga krav på finanser.

– Det måste vara etablerade bolag som bedriver gruvdrift i Sverige. Att man har en väldigt stark uppbackning rent finansiellt, för vi vill inte ha en situation där det kommer in någon form av lycksökare.

Han pekar på tidigare exempel med bolag som misslyckats med sin gruvverksamhet och lämnat smällen till skattebetalarna.

– Sedan har man försvunnit med svansen mellan benen och lämnat resterna till skattebetalarna, vilket absolut är en situation som är avskyvärd – miljömässigt och även ekonomiskt.

– Kanske ännu bättre ur viss synvinkel att vi har svenska bolag som producerar i Sverige eller svenskägda bolag. Men också givetvis där det gäller att det är uppbackat finansiellt.

Låter Sverige andra ta smällen?

I dagsläget domineras uranproduktionen av några få länder. Kazakstan, Kanada och Australien står tillsammans för över 70 procent av global produktion, varav det ryssvänliga Kazakstan för nära hälften.

I dagsläget kommer ungefär en tredjedel av svensk el från kärnkraft och regeringen vill starta tio nya kärnreaktorer till 2045.

Sverige har idag sex kärnkraftsreaktorer och planerar ytterligare investeringar i Ringhals. I augusti meddelades ett samarbete med amerikanska leverantören GE Vernova och brittiska Rolls-Royce för tillverkning av små modulära reaktorer.

– Så länge vi har kärnkraft och behöver uran till driften så kan man naturligtvis se en moralisk aspekt på det här. Ska vi importera det från andra länder istället för att bryta egna fyndigheter för att vi tycker att det ger miljöproblem i landet?, säger Olof Martinsson.

Risker som lyfts med uranutvinning är framförallt miljö- och hälsorisker. Här pekar förespråkare för uranbrytning på att Sverige kan säkra ett bättre skydd, med högt ställda krav, till exempel på gränsvärdena uran i vatten.

Samtidigt finns fler exempel på läckage från gruvdriftens avfall i Sverige som andra delar av världen, säger Olof Martinsson.

– Sådant är ju väldigt svårt att till 100 procent garantera att det aldrig kommer att ske.

Ett beslut om regeringens förslag att ta bort kommunernas vetorätt i frågan väntas under hösten.

Har kan du se EFN:s inslag om hur samernas rätt, turism och natur krockar med gruvbolagens intressen.