Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad

Framåtblickande tror fem att räntan lämnas oförändrad under resten av året, medan två ser en höjning till 2,00 procent och en ser en höjning till 2,25 procent.

Riksbanken lämnade räntan oförändrad vid mötet den 6 maj. De gav ingen framåtblickande guidning, utan konstaterade endast att räntenivån ger ett "bra utgångsläge att anpassa penningpolitiken om det behövs för att värna inflationsmålet".

Protokollet visade att ledamöterna var avoga till att ge någon tydligare signalering på grund av det osäkra läget, men de var i olika grad oroade för uppåtrisker för inflationen. Det tolkades överlag som något hökaktigt.

Signaleringen från direktionen sedan dess har också varit sparsmakad, och läget i Mellanöstern har heller inte direkt klarnat.

Data sedan majmötet har varit blandad.

KPIF-inflationen sjönk till 0,8 procent i april, 0,7 procentenheter under Riksbankens prognos, men steg till 1,5 procent i maj, 0,1 procentenhet under Riksbankens antagande.

KPIFXE-inflationen (exklusive energi) sjönk till 0,0 procent i april men steg till 0,5 procent i maj.

BNP-indikatorn för april visade en uppgång med 0,5 procent, med stigande produktions i industrin. Hushållens konsumtion tycks ha stärkts i maj. Den senaste KI-barometern visade små förändringar, men andelen företag som förväntar sig att höja priserna steg förhållandevis mycket.

SEB höjer inflationsprognos och räntebana

SEB tror att Riksbanken lämnar oförändrat, men höjer både inflationsprognosen och räntebanan något.

Den nya banan väntas indikera en styrränta på 1,87 procent i slutet av 2026, jämfört med 1,80 procent i den penningpolitiska rapporten i mars, och 2,15 procent i slutet av 2027 (1,97).

Huvudbudskapet förblir att en räntehöjning kan bli nödvändig om inflationsutsikterna försämras, men också att den faktiska inflationsutvecklingen är avgörande.

"Inkommande inflationsdata blir därför mycket viktiga framöver, och vi håller fast vid vår prognos om oförändrad styrränta under hela 2026 och en första höjning först mot slutet av 2027", skriver SEB.

Det är tydligt att åtminstone delar av direktionen vill undvika en upprepning av 2022, då energiprischocken snabbt spred sig till bredare prisökningar.

Risken för indirekta effekter från högre energi- och transportkostnader kommer därför att väga tungt i den penningpolitiska avvägningen, även om det mesta i svensk ekonomi just nu talar för försiktighet snarare än åtstramning.

En väntad räntehöjning från ECB den 11 juni, tillsammans med en mer hökaktig ton från flera andra centralbanker, kan också påverka Riksbanken.

"Det finns sannolikt en gräns för hur mycket den svenska räntebanan kan avvika från omvärlden, särskilt om kronan försvagas ytterligare", skriver SEB.

Samtidigt skiljer sig Sverige fortfarande från många andra ekonomier. Resursutnyttjandet är lågt, arbetsmarknaden har försvagats och den underliggande inflationen ligger klart under både målet och Riksbankens tidigare prognos.

Men efter flera månader med överraskningar på nedsidan steg inflationen oväntat mycket i månatlig takt i maj.

Om man rensar för säsong och räknar upp månadstakten till årstakt steg KPIF exklusive energi, justerat för momseffekter, med 3,4 procent.

"Det är tillräckligt för att få Riksbanken att hålla garden uppe", skriver SEB.

Sänkt drivmedelsskatt och lägre kollektivtrafiksavgifter väntas pressa ned kärninflationen under andra halvåret. Samtidigt kommer normaliseringen av rotavdraget att lyfta inflationen något under resten av året.

Oljepriset inte tillräckligt för att motivera stramare penningpolitik

Oljeterminspriserna är något högre, men inte tillräckligt för att i sig motivera en tydligt stramare penningpolitik. Det som oroar är snarare risken för spridningseffekter, där signalerna från ekonomin är blandade.

Direktionen väntas använda en höjning av räntebanan för att ge sig själv utrymme att agera om inflationsutsikterna försämras, men utan att låsa sig vid en faktisk höjning.

"Vår bild är att energipriserna behöver stiga ytterligare och spridningseffekterna bli större för att Riksbanken ska välja att höja i detta läge, och vår bedömning är fortsatt att nästa höjning dröjer till slutet av nästa år", skriver SEB.

DNB Carnegie konstaterar att Riksbanken har utrymme att ligga kvar med oförändrad ränta och invänta ny inkommande statistik.

Tidpunkten för en återöppning av Hormuzsundet kommer att vara en avgörande faktor för den ekonomiska utvecklingen, samtidigt som osäkerheten är betydande både när det gäller inflationen och den ekonomiska aktiviteten.

Räntan väntas därmed lämnas oförändrad nu.

Samtidigt väntas direktionen lägga större vikt vid riskerna för högre inflation. Denna förändring väntas återspeglas i en något brantare räntebana än den som presenterades i mars, vilket signalerar möjligheten till en tidigare åtstramning av penningpolitiken än vad som tidigare kommunicerats.

"Vi fortsätter att räkna med den första räntehöjningen i november. Därefter prognostiserar vi ytterligare två räntehöjningar under 2027, vilket skulle föra upp styrräntan till 2,50 procent vid slutet av året", skriver de.